Typ 1-diabetes behandlas med daglig livslång insulinbehandling. Målet med insulinbehandlingen är att anpassa den glukossänkande effekten av insulin och motion med den glukoshöjande effekten av mat så bra som möjligt med varandra.
| Insulinets uppgifter | Insulin är det enda hormon som sänker glukosnivån. Det gör det genom att släppa igenom mer socker till muskelcellerna och förvandla glukos till energi samt genom att främja lagring av socker i levern och musklerna. Insulin är ett livsviktigt hormon för alla livsfunktioner. Det är ett protein som består av aminosyror. Proteinerna bryts ner till aminosyror i matsmältningskanalen och därför kan inte insulin doseras oralt, utan måste injiceras under huden. |
| Utsöndring av insulin | Betacellerna i en frisk bukspottkörtel utsöndrar insulin med några minuters mellanrum. Utsöndringen av insulin regleras främst av variationer i glukosnivån. I en frisk kropp ökar utsöndringen av insulin när glukosnivån stiger efter att man har ätit, och sjunker snabbt när glukosnivån sjunker. Den utsöndring av insulin som orsakas av måltider kallas måltidsutsöndring. Basutsöndringen av insulin fortsätter även mellan måltiderna och på natten. Basutsöndringen reglerar leverns funktion och grundmetabolismen. |
| Insulinbehandlingen försöker efterlikna normal insulinproduktion | En frisk kropp producerar ständigt små mängder insulin (basutsöndring) som gör att blodsockret hålls på en normal nivå. När en människa får i sig näring blir insulinutsöndringen intensivare för att kompensera för det ökade insulinbehovet efter en måltid. När diabetes behandlas används basinsulin och måltidsinsulin, när den egna kroppen inte kan producera insulin. Måltidsinsulin tas alltid före en måltid. Måltidsinsulin verkar i 2–3 timmar. Det förekommer inte stor variation mellan hur länge olika insulinpreparat verkar. Dosen måltidsinsulin fastställs utifrån mängden kolhydrater i måltiden, föregående glukosnivå och eventuell motion efter måltiden. Behovet av måltidsinsulin uppges i enheter per 10 gram kolhydrater. Insulin-kolhydratförhållandet (hur många enheter insulin som behövs per 10 gram kolhydrater) är individuellt och kan variera olika tider på dygnet. På morgonen och förmiddagen är ofta behovet av måltidsinsulin i förhållande till mängden intagna kolhydrater större än andra tider på dygnet. Behovet minskar vanligen mot kvällen. När det gäller barn och unga täcker vanligtvis 1 enhet snabbverkande insulin 10–20 g kolhydrater. 10 g kolhydrater kräver alltså 1–½ enhet snabbverkande insulin. |