Intellektuell funktionsnedsättning kan bero på många olika saker och varierar i svårighetsgrad. Vid intellektuell funktionsnedsättning är den intellektuella utvecklingen nedsatt eller störd på grund av en medfödd eller utvecklingsrelaterad sjukdom eller skada.
Intellektuell funktionsnedsättning orsakas av genetiska sjukdomar och syndrom samt av efterverkningar av skadliga händelser under utvecklingen, såsom syrebrist, dvs. asfyxi, infektioner i centrala nervsystemet och tumörer. Även arvsmassan och till exempel miljöfaktorer kan påverka uppkomsten av intellektuell funktionsnedsättning. Orsaken till intellektuell funktionsnedsättning förblir dock ofta oidentifierad.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver mer eller mindre hjälp av andra människor under hela livet. Närstående spelar en stor roll, och samhällets tjänster kan också behövas.
| Undersökning och diagnostisering av barnets intellektuella funktionsnedsättning | Om det finns misstanke om intellektuell funktionsnedsättning behöver barnet alltid undersökningar inom den specialiserade sjukvården. Intellektuell funktionsnedsättning kan vanligtvis diagnostiseras före skolåldern. Läkaren reder ut orsaken till intellektuell funktionsnedsättning med en rad olika undersökningar, inklusive bilddiagnostik, genetiska undersökningar och metaboliska undersökningar. En neuropsykolog bedömer skadans svårighetsgrad. I den neuropsykologiska undersökningen fastställs intelligenskvoten, dvs. IQ. Befolkningen ligger i allmänhet i IQ-intervallet 80–120, medan personer med intellektuell funktionsnedsättning ligger på en mycket låg nivå. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en IQ på mindre än 70 och en intelligensålder på mindre än 12 år, även som vuxna. Diagnostiska undersökningar används för att bedöma adaptiva funktioner, dvs. hur personen klarar sig i vardagliga situationer. |
| Intellektuell funktionsnedsättning kan klassificeras efter hur svår den är | Intellektuell funktionsnedsättning kan klassificeras som lindrig till grav, baserat på hur personen klarar sig i vardagen och hur mycket hjälp hen behöver. Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning är vanligtvis ganska självständiga i sina vardagliga aktiviteter. I den måttliga och grava formen behövs mer hjälp och vägledning, och personer med grav intellektuell funktionsnedsättning behöver en frisk vuxens närvaro dygnet runt för att klara av de dagliga aktiviteterna. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha en rad olika associerade problem, såsom epilepsi, syn- eller hörselnedsättning, talsvårigheter, rörelsenedsättning eller neuropsykiatriska störningar. Associerade problem är särskilt vanliga hos personer med svår och grav intellektuell funktionsnedsättning. |
| Stöd av barn med intellektuell funktionsnedsättning | Målet med rehabilitering för barn med intellektuell funktionsnedsättning är att uppnå högsta möjliga grad av självständig funktionsförmåga och självkänsla. I fråga om tal-, ergo- och fysioterapi är rehabiliteringen inriktad på barndomen. Stödet från familjen och barnets närmaste omgivning är avgörande. Stödåtgärder i skolan är också viktiga. Barn med intellektuell funktionsnedsättning har 11 års läroplikt. Som vuxen behöver en person med intellektuell funktionsnedsättning individuell hjälp med studier, boende och intressebevakning. |