Vilka saker är ni nöjda med i er familjs måltidsrutiner? Borde ni tillsammans fundera på en måltidsrytm för olika dagar i veckan, beroende på skoldagens längd, föräldrarnas tidtabell och andra åtaganden?
Måltider i jämn takt
En regelbunden måltidsrytm ger en solid grund för barnets tillväxt och utveckling. Barn är mer mottagliga än vuxna för trötthet och hungerkänslor som orsakas av långa uppehåll mellan måltiderna. En jämn måltidsrytm hjälper barnet att orka hålla sig sysselsatt och lära sig nya saker. Dessutom gör måltidsrytmen det lättare att hålla kvantiteten och kvaliteten på det man äter inom rimliga gränser från en måltid till nästa.
Småätande mellan måltiderna eller under dagen stör däremot känslorna av hunger och mättnad, och man har inte aptit vid måltiderna.
Den dagliga mängden mat är uppdelad i huvudmåltider: frukost, lunch, middag och kvällsmål. Beroende på behov kan man också äta 1–2 mellanmål under dagen. En varierad frukost och lunch är särskilt viktigt för att kunna styra ätandet under dagen. Ett mångsidigt mellanmål på eftermiddagen hjälper en att vänta till middagen och minskar behovet av småätande under resten av dagen.
Frukosten är särskilt viktig eftersom barn som äter frukost
- orkar mer och koncentrerar sig bättre under förmiddagen.
- äter en måttlig lunch. En för stor lunch gör en trött på eftermiddagslektionerna.
- äter färre ohälsosamma mellanmål och deras energiintag är jämnare fördelat över dagen.
Måltidsrytmen bör vara likartad på vardagar och helger. Det vore bra att äta med ungefär 3–4 timmars mellanrum. Man kan dock variera måltidsrytmen utifrån till exempel hobbyerna. Man kan till exempel äta ett större mellanmål på eftermiddagen och äta middag först efter träningen.
| Vi äter tillsammans | När en måltid är som bäst är den en trevlig stund av familjesamvaro, där man delar med sig av dagens händelser och planerar för framtiden. Runt bordet samlas barnets första gemenskap, där hen får vara en aktiv och uppskattad medlem. Att äta tillsammans som familj kan därför bidra till barnets psykiska välbefinnande. Forskning visar också att barn äter nyttigare tillsammans med en vuxen än på egen hand. Tillsammans kring mat- Låt barnet delta i matlagningen – små uppgifter för ett litet barn, större uppgifter för ett stort barn. Det är på sin plats att berömma också för små försök, även om slutresultatet inte är perfekt.
- Håll smarta enheter, böcker och tidningar borta från den gemensamma måltiden.
- Samvaron är det viktigaste – var närvarande för barnet, lyssna, diskutera.
- Samla hela familjen runt bordet, även om inte alla tycker om den gemensamma maten. Barnet kan vara med som sällskap och på så sätt vara en del av måltiden. Uppmuntra alla att smaka. Genom upprepade serveringar blir maten bekant.
- Ge positiv respons på de goda sakerna i barnets ätande. ”Jag är så stolt över att du smakar så modigt igen”, ”Det är helt fantastiskt att du har lärt dig att äta riven morot!” Barnen är stolta över färdigheterna de lär sig.
- Var själv en förebild för bra matvanor.
|