En oregelbunden rytm på grund av extraslag förekommer ibland som ett slumpmässigt fynd vid en läkarundersökning. Ofarliga extraslag från förmak eller kammare bland friska symtomfria barn förekommer hos 15–75 procent och dessa kräver inte nödvändigtvis uppföljning eller behandling.
Förmakstakykardi (supraventikulär takykardi, SVT) är den vanligaste egentliga hjärtrytmrubbningen under barndomen och förekomsten är 1–3 barn per tusen barn. Ett normalt hjärta tål en snabb hjärtrytm även om pulsen under en hjärtrytmrubbning är över 200/min. Barn i lekåldern kan själva berätta om en avvikande puls, som även kan ses som en rörelse på bröstkorgen eller på ådrorna på halsen. Om pulsen är så snabb att den inte går att räkna från handleden eller bröstkorgen är det sannolikt SVT. Hjärtrytmrubbningsanfall börjar och slutar plötsligt. Den vanligaste orsaken till SVT i barndomen är en extra elektrisk ledningsbana (medfödd extra ledningsbana eller tudelad AV-knuta). Vid utredning av hjärtrytmrubbningar ger symtomen och EKG viktig information. Det är viktigt att EKG registreras under själva hjärtrytmrubbningen.
Hos nyfödda och under tre månader gamla spädbarn kan en snabb hjärtrytmrubbning till och med vara livshotande. Den uppträder med vaga symtom som dålig aptit, kräkningar och snabb andning, och då måste barnet föras till jourpolikliniken på sjukhuset. Spädbarns hjärtrytmrubbningar behandlas alltid på sjukhus.
En läkare med kunskap i hjärtsjukdomar hos barn behandlar SVT med läkemedel som förebygger uppkomsten av hjärtrytmrubbningar. Den vanligaste medicineringen är betablockerare. Hos barn som väger över 20 kg kan orsaken till hjärtrytmrubbningarna behandlas med kateterablation, varvid medicinering inte behövs.
Hjärtrytmrubbningar såsom förmaksflimmer och kammararytmier, som är vanliga hos vuxna, är däremot mycket ovanliga under barndomen. Vid förmaksflimmer är pulsen ojämn och hos barn och unga kan förmaksflimmer vara förknippat med godartade takykardiattacker. En kateterbehandling av dessa eliminerar också tendensen till förmaksflimmer. Godartad takykardi i vänster kammare (s.k. fascikulär takykardi) kan också behandlas med hjärtkateterisering.
Om ett barn eller en ungdom i samband med fysisk eller psykisk ansträngning tappar medvetandet är det alltid skäl att göra noggranna hjärtundersökningar inom den specialiserade sjukvården. Efter ett krampanfall bör man undersökar EKG, dvs. hjärtfilm åtminstone en gång.
Undersökningar och behandlingar av hjärtrytmrubbningar efter kirurgisk behandling av ett medfött hjärtfel görs inom den specialiserade sjukvården, likaså pacemakerbehandling och behandling av sällsynta ärftliga hjärtrytmrubbningar (bl.a. långt QT-syndrom, katekolaminerg polymorf ventrikulär takykardi, CPVT). Pacemakerbehandling används även för behandling av barn med alltför långsam puls. Pacemakrar för hjärtsvikt och pacemakrar som återställer rytmen vid hjärtrytmrubbningar kan vid behov även användas hos barn.