Bröstmjölk är den primära näringen för alla nyfödda, även prematurer. Även en liten mängd bröstmjölk är bättre än ingen alls. Vätskebehovet hos ett prematurbarn är vanligtvis en femte- eller sjättedel av babyns vikt per dygn.
Mjölken som prematurbarnets mamma producerar skyddar barnet mot infektioner och främjar hjärnans utveckling. Bröstmjölk i sig räcker dock inte för att säkerställa tillväxten hos små prematurer, så därför förstärks bröstmjölken med ett pulver som innehåller protein, kalcium, fosfat och vitaminer.
Om man inte kan använda bröstmjölk kan läkaren ordinera anpassad ersättning för prematurer. Modersmjölksersättning anpassad för prematurer innehåller mer energi och protein än vanlig modersmjölksersättning.
Oftast slutar man förstärka bröstmjölken eller övergår från modersmjölksersättning anpassad för prematurer till vanlig modersmjölkersättning ungefär vid den beräknade förlossningstiden, om barnet växer väl. Läkaren tar ställning till saken vid kontrollbesök.
Målet med matningen av små prematurer är att hindra tillväxten från att bli långsammare och möjliggöra en tillväxtspurt samt att trygga en god funktionell utveckling.
För tidigt födda barn, och speciellt sådana med tillväxtrubbningar, har en större risk att senare insjukna i metaboliskt syndrom (blodtryckssjukdom, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, diabetes typ 2). God näringsplanering och uppföljning av tillväxten syftar till att förebygga hälsoproblem även senare i livet.