Det typiska för kronisk lungsjukdom hos för tidigt födda barn är att andningssvårigheterna och behovet av andningsstöd fortsätter efter de första levnadsveckorna. Andningssvårigheterna kan hålla i sig i flera månader och kan förlänga sjukhusvården. Mycket omogna prematurer löper den största risken att utveckla BPD. I takt med barnets tillväxt växer också lungvävnaden och andningssvårigheten lindras.
Behandlingen av BPD är symtomatisk. Under sjukhusvården kan man använda vätskedrivande läkemedel (hydroklortiazid och spironolakton) och tidvis också luftrörsvidgande läkemedel (till exempel inhalation av salbutamol). Vanligtvis kan man avsluta medicineringen före utskrivningen, men hos en del spädbarn fortsätter medicineringen också efter utskrivningen.
Behovet av andningshjälpmedel och syrgas upphör också vanligtvis under sjukhusvården. Vid den svåraste formen av BPD behövs syrgas länge och en syrgaskoncentrator, dvs. en andningsstödsapparat, måste användas hemma. Barnet kan också konstateras ha belastning av hjärtats högra kammare. Då följs barnet upp av en barnkardiolog, dvs. hjärtläkare, som ansvarar för eventuell hjärtmedicinering.
Spädbarn och småbarn som utsätts för rökning har klart mer symtom i andningsvägarna, infektioner och astmasymtom. Den här risken är större hos för tidigt födda, speciellt prematurer med BPD.
Vanliga virusinfektioner kan öka andningssvårigheterna hos spädbarn med BPD och leda till sjukhusvård. Därför rekommenderas familjer med spädbarn med BPD att undvika folktäta platser och kontakt med personer med luftvägsinfektion.
Som förebyggande behandling mot RS-virus (respiratorysyncytial virus) som orsakar luftvägsinfektioner hos små barn ges injektioner med palivizumab till barn med BPD efter läkarens övervägande. Injektionen kan ges på sjukhusets poliklinik eller hemma av hemsjukvården. BPD-barn behöver vanligtvis RSV-profylax bara under det första levnadsåret.
Prematurbarn som skrivs ut med en syrgaskoncentrator eller andningsstödsapparat
Prematurbarn med svår BPD kan behöva syrgas och/eller andningsstöd även hemma. Innan barnet skrivs ut får föräldrarna tillgång till nödvändig utrustning av avdelningen. Utrustningens lämplighet kontrolleras och föräldrarna får anvisningar om hur den ska användas. Syresättningen följs upp hemma med en pulsoximeter.
Den behandlande läkaren fastställer inställningarna (flöde, pauser och pausernas längd) för användning av syrgaskoncentratorn eller andningsstödsapparaten och larmgränserna för pulsoximetern.
Ett barn som får kontinuerlig syrgasbehandling behöver dessutom en extra syrgasflaska som används vid vistelse utomhus och under resor. Syre är en lättantändlig gas, vilket även ska beaktas hemma. Rökning, öppen eld som stearinljus, öppenspis eller gasspis får inte användas i samma rum.
Syrgasbehandlingens längd är individuell. Syrgasbehandlingen trappas ner stegvis enligt läkarens anvisningar.