| Övergående andningssvårigheter (takypné, adaptionsstörning) | Övergående andningssvårigheter är ett vanligt problem hos nyfödda. I fosterstadiet är lungorna fulla med fostervatten och under de första andetagen efter födseln försvinner fostervattnet från lungblåsorna och ersätts med luft. I vissa fall blir den här övergången bristfällig och det blir kvar vätska i lungorna. Det kallas också adaptionsstörning eller takypné. Det är ett tillfälligt problem som vanligen går över inom 2–3 dygn. Riskfaktorer för övergående takypné (ökad andningsfrekvens) är planerat kejsarsnitt innan förlossningen startar, stor baby, mammans diabetes och astma, tvillinggraviditet och pojkkön. Takypné behandlas med nasalt övertryck eller högflödesgrimma och vid behov extra syre. I de svåraste fallen av andningssvårigheter kan respiratorvård vara nödvändig. |
| Andningsuppehåll, dvs. apné | Regleringen av andningen i hjärnans andningscentrum kan hos för tidigt födda barn till en början vara omogen, vilket kan leda till andningsuppehåll, dvs. apnéer, hos barnet. För att stimulera andningscentrumet kan man inleda behandling med koffein. |
| BPD, dvs. kronisk lungsjukdom hos prematurer | BPD (bronkopulmonell dysplasi) är en kronisk lungsjukdom hos mycket omogna prematurer. BPD utvecklas vanligen under de första levnadsveckorna och stör lungornas tillväxt och utveckling. Riskfaktorer för BPD är bland annat genetiska sjukdomsanlag, livmoderinflammation hos modern och graviditetsförgiftning, tillväxtstörning hos fostret, tidigare RDS, respiratorvård och syrgasbehandling, infektioner och öppen ductus arteriosus. BPD diagnostiseras vid 28 dagars ålder om barnet fortfarande behöver andningsstöd eller extra syrgas. Svårighetsgraden av BPD bestäms i en ålder som motsvarar graviditetsvecka 36+0. Om barnet klarar sig utan andningsstöd och extra syrgas är BPD lindrig. Om syrebehovet är mindre än 30 procent är BPD medelsvår. Om barnet behöver andningsstöd eller mer än 30 procent extra syrgas är BPD svår. BPD behandlas vid behov med andningsstöd, tillräcklig syresättning, vätskebegränsning, vätskedrivande läkemedel, tillräckligt energi- och proteinintag och vid behov inhalerbara astmaläkemedel. BPD orsakar andningssvårigheter och förlängning av sjukhusvården. Barn med BPD kan under de första 1–2 levnadsåren oftare ha luftvägsinfektioner, slembildning och astmaliknande andningssvårigheter. BPD ökar risken för senare utvecklingsproblem. |
Pneumothorax | Luftläcka, dvs. pneumothorax, uppstår när luftblåsan brister och luft läcker ut i pleura (pneumothorax) eller mediastinum (pneumomediastinum). Symtomen är bland annat andningssvårigheter, ökat syrebehov, asymmetri i bröstkorgen eller en tunnliknande form och en plötslig försämring av tillståndet. Luftläckan är ofta förknippad med den första stimuleringen av det nyfödda barnet eller med respiratorvård och övertrycksbehandling, men kan också uppstå spontant. Diagnosen ställs på grundval av thoraxröntgen. Behandlingen beror på hur allvarlig luftläckan är. Hos barn med lindriga symtom är målet att barnet ska kunna andas utan andningsstöd. Barn med lindriga andningssvårigheter får övertrycksstöd och vid behov extra syrgas med högflödesgrimma. Om barnets andningssvårigheter är betydande eller om pneumothoraxen orsakar tryck (övertryckspneumothorax, dvs. tensionspneumothorax) och kräver behandling, inleds respiratorvård och barnet får surfaktantläkemedel. Övertryckspneumothorax behandlas genom att man för in ett rör (en drän) mellan revbenen in i lunghålan, genom vilket luften kan sugas ut. Smärtmedicinering är en viktig del av vården. |