Vem är överviktig eller fet?
Övervikt och fetma definieras av vikten i förhållande till längden, vilket framgår av tillväxtkurvorna. Om ett barn i skolåldern väger >20 procent mer än genomsnittet för ett barn i samma längd är hen fet. Om vikten ligger 10–20 procent över genomsnittet är hen överviktig. För barn i skolåldern är motsvarande gränser >+40 procent (fetma) och +20–40 procent (övervikt). Även åldersjusterade BMI- eller viktindexvärden (ISO-BMI) baserade på de nya finländska tillväxtkurvorna kan användas för att bedöma övervikt och fetma.
| Orsaker till övervikt | Orsakerna till fetma är både ärftliga och relaterade till tillväxtmiljön. Rötterna till fetma kan gå tillbaka till fosterstadiet och den tidiga välfärden och kosten. De nuvarande låga nivåerna av fysisk aktivitet och tillgången till energirik mat gör att människor blir benägna att bli överviktiga. Det är mycket sällsynt att fetma orsakas av en sjukdom hos barn och ungdomar. Den vanligaste av dessa är hypotyreos, som inte bara är förknippad med viktökning utan också med en samtidigt avtagande längdtillväxt och andra symtom som förstoppning, trötthet och frysande. Sköldkörtelmedicinering korrigerar inte barnets vikt om barnet inte har hypotyreos på grund av en sköldkörtelsjukdom. Andra metaboliska eller hormonella sjukdomar är mycket mindre vanliga orsaker till fetma. |
| Varför bör övervikt och fetma hos barn behandlas? | Det lönar sig att behandla fetma, eftersom fetmarelaterade problem kan förebyggas om barnet eller ungdomen lyckas gå ner i vikt och närma sig sin normalvikt. Förutom viktnedgång minskar hälsosamma kostförändringar och ökad fysisk aktivitet hälsoproblem och bidrar till att bibehålla en normal vikt i vuxen ålder. |
| Nackdelar med övervikt | Fetma förändrar ämnesomsättningen. Insulin- och sockernivåerna i blodet kan stiga, liksom total- och LDL-kolesterolet och särskilt triglyceriderna. Mängden HDL, det goda kolesterolet, i blodet minskar. En stor del av överviktiga barn har fettlever, vilket indikeras av leverns förhöjda ALAT-värde. Många överviktiga barn har ett för högt systoliskt blodtryck, men mer sällan ett diastoliskt blodtryck. Det systoliska blodtrycket bör inte överstiga >130 mmHg hos pubertala barn och >120 mmHg före puberteten. Motsvarande gränser för diastoliskt blodtryck är 80 mmHg och 75 mmHg. Fetma är också ofta förknippat med psykosociala problem. Överviktiga barn kan bli mobbade på daghemmet och i skolan. Ibland leder detta till isolering och utestängning. Långvarig fetma leder också till problem i stöd- och rörelseorganen. |
| Var och hur behandlas fetma? | Screening och behandling av fetma sker huvudsakligen på rådgivningar och inom skolhälsovården. Det bästa sättet att behandla fetma är att samarbeta med sin lokala rådgivning eller skolhälsovårdaren. Om detta inte är tillräckligt effektivt kommer en läkare, en näringsterapeut, en fysioterapeut och en psykolog att involveras i den mån det är möjligt. Barn och ungdomar med mycket svår fetma, fetma som utvecklats mycket snabbt, fetma som misstänks orsakas av en annan sjukdom eller fetma som redan är förknippad med förändringar i socker- eller fettnivåerna i ämnesomsättningen behandlas inom den specialiserade sjukvården. Även om behandlingen av fetma hos ungdomar delvis bygger på samma principer som hos vuxna, behandlas barn och ungdomar inte med läkemedel och opereras inte för fetma. Familjens livssituation och levnadsvanor (inkl. mat- och motionsvanor) bedöms, liksom sjukdomarna i släkten, särskilt fetma och diabetes. Behandlingen bör ges utan att skuldbelägga och genom att involvera hela familjen. |
| Uppmärksamhet på livsstilsförändringar | Behandlingen av fetma hos barn och ungdomar bygger på livsstilsförändringar, varav de viktigaste är kost- och motionsvanor. Behandlingen sker gradvis, med stabila, realistiska mål, och målen är inriktade på livsstilsförändringar snarare än på vikt, där målet till exempel kan vara att behålla samma vikt medan längdtillväxten pågår. För barn och unga är det viktigt att barnets eller den ungas familj är engagerad i vården. Det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid följande faktorer: - regelbunden hälsosam frukost
- deltagande i skolmåltider
- gemensamma måltider med familjen
- undvikande av sockerhaltiga drycker
- god kostsammansättning och högt fiberinnehåll
- ökad konsumtionen av grönsaker, bär och frukt
- minskning av fett- och sockerinnehållet i maten
- mindre snabbmat och småätande.
Vården av ett överviktigt barn eller en överviktig ung person syftar också till att öka den fysiska aktiviteten och minska skärmtiden, dvs. den tid som tillbringas framför datorn, tv:n eller mobiltelefonen. Uppmuntra barnet att pröva olika motionsformer för att hitta en som hen tycker om. Till exempel kan simning eller frisbeegolf vara populära grenar. |
| Viktuppföljning | Vid svår fetma, särskilt om längdtillväxten redan har upphört, är målet att uppnå en stadig och långsam viktminskning på cirka 1 kg per månad (1–1,5 kg/månad). Det kan i vissa fall vara lämpligt att mäta fett-, insulin- och sockervärden för att bibehålla eller öka motivationen, och onormala värden bör naturligtvis följas upp. Även en viktnedgång på några kilo eller ingen viktökning när längdtillväxten pågår återspeglas ofta i en markant förbättring av de metabola blodvärdena. |