Stöd- och rörelseorganen omfattar kroppens muskler, ben, leder, ledbrosk, ledband och senor samt de vävnader som stöder och håller andra vävnader och organ på plats. Tack vare stöd- och rörelseorganen kan människan röra sig, balansera och hålla sig i form.
Eftersom barns ben är mer flexibla än vuxnas ben och benhinnan är stark har barn också andra typer av frakturer än vuxna. Dessa inkluderar böjningsfraktur, greenstickfraktur, torusfraktur, tillväxtplattfraktur och avulsionsfraktur.
- En böjningsfraktur är när benet är böjt, men benhinnan ovanpå benet har förblivit intakt. En fraktur kan vara en greenstickfraktur, där benet böjs, benhinnan bryts vid ena kanten av benet och är intakt vid den andra kanten, vilket gör att frakturytorna är vända mot varandra.
- Ett barns fraktur kan också vara en torusfraktur, där benet bara är lätt komprimerat och benhinnorna är intakta.
- En tvärgående fraktur är en fraktur där frakturlinjen går genom hela tjockleken på benet och benhinnorna. Det är svårare att hantera den här typen av frakturer med enbart gipsbehandling än vid stödfrakturer, och behandlingen av en tvärgående fraktur kan kräva stödmaterial som k-stift, märgspikning eller skruvfixering.
- Vid frakturer i tillväxtplattan passerar frakturlinjen antingen helt eller delvis genom tillväxtplattan och -linjen.
- I ungdomsåren är ligament och muskler relativt sett starkare än ben, vilket är anledningen till att barn och ungdomar löper större risk än vuxna att drabbas av avulsionsfrakturer i fogarna mellan muskler, senor och ben, där en sena drar bort en bit av benet.
| Diagnostisering och behandling | Diagnostik och behandling av frakturer hos barn skiljer sig från dem hos vuxna. Barnets ålder samt frakturens läge och typ är viktiga när behandlingen planeras. Särskilt under snabb tillväxt är benens tillväxtplattor känsliga för skador. Ju närmare tillväxtplattan frakturen är placerad, desto snabbare sker förbeningen. Ju yngre barnet är, desto snabbare läker frakturerna. Benstommens tillväxt korrigerar också vissa felställningar som kan ha uppstått till följd av till exempel en fraktur. Särskild expertis krävs för behandling och behandlingsplanering av skador i tillväxtplattorna vid benens ändar och närliggande lesioner, så att bentillväxten inte störs. |
| Egenvård | Fysisk aktivitet är viktigt för stöd- och rörelseorgan som växer och utvecklas. Benen anpassar sig till belastningen eller bristen på belastning. Barn har en naturlig tendens att röra på sig och därför normaliseras tillfälligt stela leder hos barn ofta genom lek och rörelse. Detta gör att man vanligtvis kan återhämta sig från behandlingarna utan problem. Barnets växande benstomme tål dock inte upprepad, ensidig belastning på samma sätt som vuxna. Hos tonåringar är ledband och muskler relativt starkare än ben och därför kan barn och ungdomar drabbas av en mängd olika skador i benstommen i fogarna mellan muskler, senor och ben. Hos växande barn uppstår lätt belastningsskador på muskelanslutningsställen där tillväxtplattan fortfarande är öppen. |
| Skelettet | Det mänskliga skelettet spelar en viktig roll. Det skyddar och stöder olika delar av kroppen och möjliggör rörelse. Benen producerar också blodkomponenter och lagrar mineraler. Vävnader och organ fäster vid skelettet. Ett barn föds med cirka 300 ben. När barnet växer blir till exempel lederna mellan benen i skallen förbenade, vilket är anledningen till att en vuxen människa anses ha 206 ben. |
| Muskler | Människan har tre typer av muskler: glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och skelettmuskulatur. Människor kan inte med egen vilja styra den glatta muskulaturens eller hjärtmuskelns funktion. Skelettmusklerna är involverade i viljestyrda rörelser av kroppen eller delar av kroppen. Musklerna uppmanas att arbeta genom elektriska impulser i nervnätverk i hjärnan. Även en liten rörelse kräver att många muskler arbetar tillsammans. En enda muskel kan delta i många olika rörelser. |