Hos prematurbarn kan munnen vara känsligare än vanligt för stimuli, och då kan det vara svårare än normalt att börja med skedmatning.
Samma riktlinjer gäller för prematurbarn som föds under eller efter graviditetsvecka 34 som för barn som föds efter fullgången tid.
För barn som föds före graviditetsvecka 34 rekommenderas helamning eller exklusiv amning i 4–6 månader fram till den korrigerade åldern, varefter man börjar utöka kosten enligt råd från rådgivningen. Om modersmjölken inte räcker till får barnet till en början modersmjölksersättning anpassad för prematurer och senare vanlig modersmjölksersättning.
Köttpuré kan man börja med vid 4–6 månaders korrigerad ålder för att säkerställa att barnet får järn, mineraler och spårämnen. Kött innehåller också mycket protein. Man kan också ge kyckling, fisk och ägg.
Inhemska spannmål (havre, korn, vete, råg) börjar man också med vid 4–6 månaders korrigerad ålder. När det gäller spannmålsprodukter ska man hellre välja gröt än välling. Begränsningar i kosten eller senareläggning av utökning av kosten rekommenderas inte ens i riskfamiljer.
Amningen fortsätter också efter att man utökat kosten, om möjligt ända till 1(–2) års ålder. Barnet rekommenderas inte vanlig komjölk före ett års kalenderålder. Surmjölksprodukter kan man börja med vid tio månaders kalenderålder.
Efter att man utökat kosten är mjölk fortfarande den viktigaste näringskällan. Modersmjölken eller modersmjölksersättningen är vanligtvis mycket mer näringsrik än fast föda, som barnet till en början äter i små mängder. I takt med att matmängderna ökar blir mjölken mindre viktig.
D-vitamintillskott ges enligt rekommendationerna från två veckors ålder under hela barn- och ungdomsåren.