En förutsättning för skarp synförmåga är att ljuset bryts rätt på näthinnan. Hornhinnan (det vill säga den yttersta genomskinliga delen ovanpå den färgade delen av ögat) och linsen under den bryter ljuset som kommer till ögat.
Om den främre delen av ögat inte bryter ljus på näthinnan på rätt ställe, det vill säga i ögats skarpa område, som finns i ögonbotten, uppstår det ett brytningsfel. Den nödvändiga brytningskraften beror på ögats längd. En kort ögonglob, det vill säga en ögonglob med liten diameter, behöver mer brytningskraft med hjälp av pluslins och ett långt öga mindre brytningsstyrka med minuslins.
Med brytningsfel avses skillnaden mellan den sammanlagda brytningskraften för hornhinnan och linsen och den motsvarande ögonlängden.
Läs mer:
Normal brytning
I normala ögon bryts ljuset genom hornhinnan och linsen till näthinnan i ögonbotten.
Närsynthet (myopi)
Närsynta personer ser inte skarpt på långt håll utan glasögon eller kontaktlinser. I normala ögon bryts ljuset genom hornhinnan och linsen till näthinnan i ögonbotten. Brytningskraften för ett närsynt öga är för stor i förhållande till ögonlängden. Med anledning av detta bryts ljuset intraokulärt framför näthinnan och objekt som finns längre bort syns inte ordentligt.
Bild 1.
Genomskärningsbild av ett närsynt öga. Ljuset bryts intraokulärt framför näthinnan.
Bild 2.
Genomskärningsbild av ett närsynt öga med minuslins. Då blir bilden skarpare på ögats skarpa område.
Flera faktorer kan påverka uppkomsten av närsynthet och den har en benägenhet att vara ärftlig. Närsynthet diagnosticeras ofta i tonårsåldern. Närsynthet korrigeras med minuslinser (glasögon eller kontaktlinser), som förflyttar ljusets preciseringspunkt till ögats skarpa område på näthinnan.
Översynthet (hyperopi)
Utan glasögon ser ett översynt öga diffust särskilt på nära håll. I normala ögon bryts ljuset genom hornhinnan och linsen till näthinnan i ögonbotten. Vid översynthet är ögats brytningsförmåga för svagt i förhållande till ögonlängden och ljuset bryts för mycket bakom näthinnan.
Bild 1.
Genomskärningsbild av ett översynt öga. Ljuset bryts för mycket bakom näthinnan.
Bild 2.
Genomskärningsbild av ett översynt öga med pluslins. Då blir bilden skarpare på ögats skarpa område.
Översynthet korrigeras med pluslinser (glasögon eller kontaktlinser). Linserna förflyttar ljusets preciseringspunkt till ögats skarpa område på näthinnan.
Astigmatism
Kraftig astigmatism orsakar förvrängda bilder och suddighet. Utan korrigering med glasögon kan astigmatism orsaka huvudvärk och att ögonen blir trötta. I ett öga med astigmatism bryts ljuset assymetriskt från främre delen av ögat, från hornhinnan till näthinnan. Utöver astigmatismen är ögat ofta även närsynt eller översynt.
Utvecklingen av astigmatism påverkas delvis av ärftlighet, men man känner inte till mekanismen för hur den bildas. Ibland kan astigmatism utvecklas till följd av en ögonskada eller en operation. Astigmatism kan korrigeras med individuellt tillverkade glasögon (så kallade cylinderglas) eller kontaktlinser.
Olika brytningsfel i ögonen (anisometropi)
Brytningskraften för höger och vänster öga kan vara olika till exempel så att endast det ena ögat kräver korrigering med glasögon eller kontaktlinser. Olika brytningskraft i ögonen beror vanligtvis på att ögonen är olika stora eller olikformade. I ögon med olika brytningskraft bryts ljuset så att bilden i ögat med kraftigare brytningsfel alltid är mer diffus än ögat med det mindre kraftiga brytningsfelet.
När olika brytningskraft i ögonen hos barn inte korrigeras, kan det leda till funktionell synnedsättning i ögat, det vill säga amblyopi. Behandlingen av ögon med olika brytningsstyrkor består av glasögon och i vissa fall av kontaktlinser.
Läs mer:
Dioptri är en måttenhet för den optiska brytningsförmågan. Brytningsfelen i ögat och styrkan i glasögonlinserna uppges i dioptrier. Som enhet är dioptrin en meters reciprokvärde, det vill säga 1 m
-1.
Läs mer:
Föregående sidaNästa sida