Barn och unga kan vara nervösa inför ett besök hos ögonläkaren. För att ögonen ska kunna undersökas är det bra om den vuxna som gör barnet sällskap berättar för barnet redan på förhand om de eventuella undersökningarna som kommer att göras på sjukhuset.
Man behöver inte vara rädd för ögonläkarbesöket
Läkare och skötare som undersöker barnet vet hur man lekfullt undersöker barn och de handleder barnet under undersökningsbesöket så att alla nödvändiga undersökningar blir gjorda.
Den vuxna som gör barnet sällskap ska stödja barnet och följa vårdpersonalens instruktioner. Dessutom kan det vuxna sällskapet bäst berätta för barnet om synanvändningen i vardagen.
Man behöver inte vara rädd för ögonläkarbesöket. I slutet av mottagningsbesöket kan barnet få en liten belöning för att ha varit duktig.
Under ögonläkarbesöket undersöks barnets syn. Undersökningen av synen hos en liten bebis bygger på att rikta blicken. När barnets pincettgrepp utvecklas kan barnet ombes plocka upp till exempel små nonpareller. Synen hos ett barn i treårsåldern kan vanligtvis testas med så kallade syntavlor. I detta fall får barnet i uppgift att namnge bilderna som läkaren visar på bildtavlan eller visa samma bild på sin egen tavla. I senare åldrar testas barnets syn även med bokstäver, siffror eller E-bokstäver.
Om barnet redan använder glasögon undersöks synen med glasögonen på. Det lönar sig att förbereda barnet så att man vid undersökningstillfället kan täcka ögonen i tur och ordning. För att täcka ögonen används roliga fjärilglasögon och täcklappar, äldre barn får täcka ena ögat med handen. Hemma kan man på förhand öva att täcka barnets ena öga till exempel genom lek där man begär att barnet identifierar ett föremål med ena ögat förtäckt.
Ögonen undersöks även under mikroskop. Barnets uppgift är att placera huvudet mot stödet på mikroskopet och titta rakt fram.
Mikroskopet har handtag som barnet kan hålla i. Undersökningen påminner faktiskt om att cykla! Ljuset från mikroskopet kan blända, men undersökningen är smärtfri. I läkarens undersökningsrum är det ofta ganska mörkt så att man bättre kan utföra undersökningen med lampor och linser, det vill säga förstoringsglas.
Till ögonläkarens undersökningsinstrument hör en ögontrycksmätare. Mätaren placeras riktigt nära ögat och avger ett pipande ljud.
Mätning av ögontrycket känns främst som att någon kittlar ögonfransarna. Barnets viktigaste uppgift är att hålla ögonen öppna.
Barnet får pupillvidgande ögondroppar hos ögonläkaren
Det tråkigaste på ett besök hos ögonläkaren är vanligen ögondropparna. Ögondroppar läggs i båda ögonen som vidgar pupillen och lamslår ackommodationen (ögats anpassning till att se på föremål på olika avstånd).
Ögondropparnas vidgande effekt kan vara från några timmar till upp till 24 timmar. Klart ljus och solsken kan blända, och därför bör man ha solglasögon med till besöket hos ögonläkaren. Vidgande ögondroppar grumlar även närseendet, och därför kan det vara svårt för barnet att läsa eller titta på till exempel mobiltelefonens skärm.
Ögondropparna kan svida när de appliceras, men svedan går över på cirka en halv minut. Ögondropparna läggs i ögonen på mottagningsbesök vanligtvis två gånger, ibland oftare. För att säkerställa att dropparna vidgar pupillen tillräckligt mycket följer efter att de lagts i en cirka 40 minuter lång väntetid, under vilken man kan gå till kaféet eller leka i väntrummen.
Det är nödvändigt att använda ögondroppar på ögonläkarbesök, och på grund av detta ska föräldern eller en annan vuxen stödja barnet när ögondropparna läggs i. Ögonläkaren eller en skötare handleder situationen och berättar vad som ska göras. Småbarn kan vara i den vuxnas famn och vanligtvis ombes barnet antingen titta upp eller vara liggande när dropparna läggs i.
Efter att ögondropparna har lagts i och väntetiden är över hör det till ett ögonläkarbesök att ögats brytningsförmåga mäts, vilket läkaren gör med en brytningsmätare. Barnet får titta på en liten bild i en liten skärm på riktigt nära håll, apparaten piper när mätningen är färdig. Ögonens brytningsförmåga mäts för att utreda huruvida barnet kanske behöver glasögon.
Brytningsförmågan testas vanligtvis även genom att placera små linser framför barnets ögon. För att en läkare ska se tillräckligt bra genom linsen belyser hen barnets öga med en lampa. Undersökningen är smärtfri, men barnet kan känna obehag på grund av det bländande ljuset.
Undersökning av ögonbottnen. Läkare med pannlampa på huvudet.
På besök hos ögonläkaren undersöks även ögonbottnen. Småbarn undersöks så att ögonläkaren har en pannlampa på huvudet och ett förstoringsglas i handen, med vilket hen ser ända in i ögonbottnen.
Synundersökning
Under ögonläkarbesöket undersöks barnets syn. Undersökningen av synen hos en liten bebis bygger på att rikta blicken. När barnets pincettgrepp utvecklas kan barnet ombes plocka upp till exempel små nonpareller. Synen hos ett barn i treårsåldern kan vanligtvis testas med så kallade syntavlor. I detta fall får barnet i uppgift att namnge bilderna som läkaren visar på bildtavlan eller visa samma bild på sin egen tavla. I senare åldrar testas barnets syn även med bokstäver, siffror eller E-bokstäver.
Om barnet redan använder glasögon undersöks synen med glasögonen på. Det lönar sig att förbereda barnet så att man vid undersökningstillfället kan täcka ögonen i tur och ordning. För att täcka ögonen används roliga fjärilglasögon och täcklappar, äldre barn får täcka ena ögat med handen. Hemma kan man på förhand öva att täcka barnets ena öga till exempel genom lek där man begär att barnet identifierar ett föremål med ena ögat förtäckt.
Mikroskopundersökning
Ögonen undersöks även under mikroskop. Barnets uppgift är att placera huvudet mot stödet på mikroskopet och titta rakt fram.
Mikroskopet har handtag som barnet kan hålla i. Undersökningen påminner faktiskt om att cykla! Ljuset från mikroskopet kan blända, men undersökningen är smärtfri. I läkarens undersökningsrum är det ofta ganska mörkt så att man bättre kan utföra undersökningen med lampor och linser, det vill säga förstoringsglas.
Ögontrycksmätning
Till ögonläkarens undersökningsinstrument hör en ögontrycksmätare. Mätaren placeras riktigt nära ögat och avger ett pipande ljud.
Mätning av ögontrycket känns främst som att någon kittlar ögonfransarna. Barnets viktigaste uppgift är att hålla ögonen öppna.
Ögondroppar
Barnet får pupillvidgande ögondroppar hos ögonläkaren
Det tråkigaste på ett besök hos ögonläkaren är vanligen ögondropparna. Ögondroppar läggs i båda ögonen som vidgar pupillen och lamslår ackommodationen (ögats anpassning till att se på föremål på olika avstånd).
Ögondropparnas vidgande effekt kan vara från några timmar till upp till 24 timmar. Klart ljus och solsken kan blända, och därför bör man ha solglasögon med till besöket hos ögonläkaren. Vidgande ögondroppar grumlar även närseendet, och därför kan det vara svårt för barnet att läsa eller titta på till exempel mobiltelefonens skärm.
Ögondropparna kan svida när de appliceras, men svedan går över på cirka en halv minut. Ögondropparna läggs i ögonen på mottagningsbesök vanligtvis två gånger, ibland oftare. För att säkerställa att dropparna vidgar pupillen tillräckligt mycket följer efter att de lagts i en cirka 40 minuter lång väntetid, under vilken man kan gå till kaféet eller leka i väntrummen.
Det är nödvändigt att använda ögondroppar på ögonläkarbesök, och på grund av detta ska föräldern eller en annan vuxen stödja barnet när ögondropparna läggs i. Ögonläkaren eller en skötare handleder situationen och berättar vad som ska göras. Småbarn kan vara i den vuxnas famn och vanligtvis ombes barnet antingen titta upp eller vara liggande när dropparna läggs i.
Mätning av ögats brytningsförmåga
Efter att ögondropparna har lagts i och väntetiden är över hör det till ett ögonläkarbesök att ögats brytningsförmåga mäts, vilket läkaren gör med en brytningsmätare. Barnet får titta på en liten bild i en liten skärm på riktigt nära håll, apparaten piper när mätningen är färdig. Ögonens brytningsförmåga mäts för att utreda huruvida barnet kanske behöver glasögon.
Brytningsförmågan testas vanligtvis även genom att placera små linser framför barnets ögon. För att en läkare ska se tillräckligt bra genom linsen belyser hen barnets öga med en lampa. Undersökningen är smärtfri, men barnet kan känna obehag på grund av det bländande ljuset.
Undersökning av ögonbottnen
Undersökning av ögonbottnen. Läkare med pannlampa på huvudet.
På besök hos ögonläkaren undersöks även ögonbottnen. Småbarn undersöks så att ögonläkaren har en pannlampa på huvudet och ett förstoringsglas i handen, med vilket hen ser ända in i ögonbottnen.
