Gå till sidans innehåll
Hälsobyn.fi - Till huvudsidan
common.loading

Ögats och tårsystemets anatomi

Ögats yta skyddas av tårvätska som bildar en jämnt fördelad tårfilm på hornhinnan. Störningar i tårfilmens sammansättning predisponerar för torra ögon.

 Illustrationen visar ögats tre lager: slem-, vatten- och fettlager.
Tårfilmens olika lager. Från det innersta: mucin- eller slemlager, därefter vattenlager och ytterst lipid- eller fettlager. Vid torra ögon råder obalans mellan de olika lagren, vilket försämrar tårfilmens kvalitet.

Ögats genomskinliga hornhinna är en av kroppens mest känsligt innerverade vävnader. Det skyddande tårvätskeskiktet på hornhinnan är mycket viktigt för ögats funktion och för att bibehålla god synskärpa, och även små avvikelser i tårfilmen kan orsaka dimsyn och obehag i ögonen.

Hur bildas tårvätska?

Ögats yta ska ständigt vara täckt av tårvätska som skyddar, smörjer och ger näring åt ögats yttre delar. Tårvätskan består av ett vattnigt, ett slemmigt och ett fettlager.

Den vattniga delen bildas i tårkörtlarna vid ögonhålans övre kant, slem bildas i slemkörtlar i ögats bindhinna och fett utsöndras till tårvätskan från Meiboms körtlar som mynnar i ögonlockskanten. Obalans mellan dessa tre komponenter kan leda till symtom på torra ögon.

Meiboms körtlar finns i stort antal i övre och nedre ögonlocken och producerar ett fettsekret som utsöndras genom mynningar i ögonlockskanten. Fettets uppgift är att bilda ett skikt ovanpå tårvätskan. Detta skikt förhindrar avdunstning och gör att ögonlocken glider lätt över ögats yta. När körtlarna täpps till minskar eller upphör fettflödet, vilket förändrar tårvätskans sammansättning. När mängden fett minskar avdunstar tårvätskan för mycket. Detta torkar ut ögats yta och koncentrerar tårvätskan, vilket orsakar symtom på torra ögon.

Uppdaterad 29.5.2026