Hornhinneinflammation orsakas av bakterier, virus, svamp och protister. Man pratar om hornhinneinflammation också då det uppstår en autoimmuninflammation i hornhinnan, där kroppens eget immunförsvar attackerar hornhinnevävnaden och orsakar en inflammationsreaktion (inflammation).
Faktorer som gör dig mottaglig för hornhinneinflammationer
Hornhinnan skyddas av tårvätskan och ögonlocken. Tårvätskan förnyas hela tiden. Den smörjer och när ögonytan. Förändringar i kvaliteten på och mängden av tårvätskan kan öka risken för keratit. Också felställda och inflammerade ögonlock samt ögonfransar som skaver mot ögonytan kan öka risken för hornhinneinflammation.
Risken för hornhinneinflammation ökar märkbart om funktionen för hornhinnans ytvävnad (epitel) störs eller om ytvävnaden har gått sönder, till exempel till följd av att en kvist eller en nagel har repat den.
Ytvävnadens funktion försämras särskilt vid användning av kontaktlinser. Hos dem som använder kontaktlinser ökar risken för keratit särskilt då linserna används oavbrutet dygnet runt samt vid otillräcklig hygien vid hanteringen av linserna.
Om känseln i hornhinnan har försvagats kan ögat inte ordentligt förnimma att ytan torkar eller känna av ett eventuellt ytsår, vilket leder till ökad risk för inflammation. Känslan i hornhinnan kan försvagas av bland annat förlamning i ansiktet, tidigare insjuknande i herpes-keratit, vissa ögoningrepp och vissa ögonsjukdomar.
Hurdana är de olika skikten i hornhinnan?
Hornhinnan består av fem olika skikt, varav det ytligaste, epitelskiktet. (1), återskapas snabbt. Under epitelet ligger Bowmanskiktet (2) som inte återskapas, utan som vid skada ersätts med ett ärr. Därefter kommer stromat, det vill säga stödskiktet (3), som utgör större delen av hornhinnans tjocklek. Därefter kommer Descemets membran (4) och underst ligger endotelcellskiktet (5), som inte återskapas och som när det minskar, försämrar synen.