Funktionell synnedsättning (amblyopi)

Nedsatt synskärpa bör upptäckas, orsaken utredas och behandlingen inledas så tidigt som möjligt. Rådgivningen följer upp barnets synutveckling och skickar vidare till ögonläkare för fortsatta undersökningar om synskärpan i det ena eller båda ögonen avviker från åldersnormen. Det ska emellertid kommas ihåg att särskilt små barn kan påverkas av undersökningen och därmed kan resultaten påverkas. Barnet kan till exempel vara spänd eller koncentrationen kan på annat sätt minska. Undersökningen kan då upprepas efter en tid för att säkerställa om synskärpan verkligen avviker.

Funktionsnedsättning av synen förekommer hos 2-4% av barnen.

De vanligaste orsakerna till funktionell synnedsättning (amblyopi) är skelning och skillnad i brytningsförmåga mellan ögonen (anisometropi).

Vid skelning är det endast syninformationen från det öga som riktas rätt som förmedlas till hjärnans syncentrum och synen på detta öga utvecklas, medan syninformationen från det skelande ögat förblir oanvänt och synen utvecklas inte.

Det kan förekomma stora skillnader i ögonens brytningsförmåga så att bilden från ena ögat är skarp men oskarp från det andra. Syncentrumet i hjärnan jämför bildernas kvalitet och använder endast informationen från det skarpa ögat. Synen hos ett öga som ser oskarpt utvecklas inte.

Funktionell synnedsättning (amblyopi) kan även orsakas av strukturellt fel i ögonlocket, ögat eller synnerven, såsom hängande ögonlock eller medfödd starr som hindrar förmedlingen av en skarp bild till hjärnans syncentrum.

Typen av behandling av funktionell svagsynthet (amblyopi) beror på dess orsak. Den vanligaste behandlingen är glasögon för att korrigera brytningsfel. Vid behov använder man även ocklusionsbehandling.

Vid strukturfel eller sjukdom i ögonlocket eller ögat, som går att bota, behandlas först den grundläggande orsaken, såsom hängande ögonlock eller starr.

Glasögon och ocklusionsbehandling

Om barnet har ett stort brytningsfel eller skillnad i brytningsförmåga mellan ögonen, ordinerar ögonläkaren glasögon för att korrigera brytningsfelet. Behandlingen av den grundläggande orsaken till funktionell synnedsättning och glasögonbehandling kompletteras vid behov med ocklusionsbehandling som kan användas allena särskilt vid skelning. Vid ocklusionsbehandling täcks det bättre seende ögat varvid det sämre ögat är tvunget att se och utveckla synskärpan.

Synnedsättning som beror på skillnad i brytningsförmågan mellan ögonen kan korrigeras med glasögon, varvid ocklusionsbehandling inte behövs. Glasögon avlägsnar dock inte brytningsfel som berör på ögats uppbyggnad, på grund av vilket barnet måste använda glasögon åtminstone under hela synutvecklingen.

Vid ocklusionsbehandling av skelning täcks det öga som riktar rätt och ofta är målet en situation där skelningen flyttar till andra ögat, det vill säga båda ögonen skelar i tur och ordning. I detta fall förmedlar båda ögonen i tur och ordning synintryck och synen utvecklas i båda ögonen jämt.