Konsekvenser av sömnbrist

Sömnbrist ökar i synnerhet risken för sjukdomar som hör samman med socker- och fettmetabolismen. Sömnbrist leder till att hjärtfrekvensen ökar och blodtrycket stiger. Kroppen går på högvarv och det kan vara svårt att komma till ro för att sova. Detta kan leda till en ond cirkel av trötthet.

Sömnbrist ökar hungerskänslan och aptiten, liksom begäret efter söta och feta maträtter. Sömnproblem kan störa sömnrytmen, vilket kan leda till att man också förlorar sin regelbundna måltidsrytm. Då blir det svårt att reglera hungers- och mättnadskänslan och på grund av de oregelbundna måltidsintervallen kan portionerna bli för stora. När du är trött kan det också vara svårare att ignorera begär.

Ibland är det viktigaste man kan göra för viktkontrollen att stanna upp när man känner sig trött. Att man får tillräckligt med sömn är relevant för att man ska kunna gör sådana val i vardagen som stöder välbefinnandet.

Människans dygnsrytm regleras av den så kallade inre klockan i hjärnan. Vår dygnsrytm bestäms till hälften av våra gener och till hälften av miljön. Ljuset har störst inverkan på den inre klockan men även livsrytmen har en inverkan. Störningar i dygnsrytmen uppstår när en persons inre klocka och omgivningens yttre schema är i otakt.

Människor är av naturen morgon- eller kvällspigga, vilket är något man bör ta hänsyn till när man planerar sin dygnsrytm. Det kan lättare samlas sömnskuld för den kvällspigga än för den morgonpigga, eftersom det blir en fördröjelse i tiden för läggdags.

Du kan inte helt ändra din naturliga dygnsrytm, men du kan påverka den. Dygnsrytmen kan tidigareläggas med starkt ljus som tänds mellan klockan 5 och 9 på morgonen. Regelbunden konditionsträning där man blir andfådd cirka kl. 7.00 eller kl. 13–16 tidigarelägger också dygnsrytmen. Det är bra att hålla sig till en regelbunden dags- och måltidsrytm.