Gå till sidans innehåll

Betydelsen av tillräcklig sömn

När man sover återhämtar sig kroppen och sinnet från dagens påfrestningar. Behovet av sömn är individuellt.

Sömn påverkar tänkande, prestation, minne och känslor. Under sömnen rensas skadliga metaboliska biprodukter bort från hjärnan och energireserver fylls på. Tillräcklig sömn förbättrar uthållighet och uppmärksamhet och påverkar immunförsvaret. Genomsnittligt behöver en person sova 6–9 timmar per natt. Kvaliteten på sömnen och tillräckligheten av mängden indikeras av att man känner sig pigg när man vaknar och behåller sin prestanda under hela dagen. För de flesta krävs 7–8 timmars nattsömn för att orka.

En normal nattsömn följer faser

Människans sömn är cyklisk. Nattens sömn går i cykler där varje cykel varar ungefär 1,5 timmar. I varje sömncykel finns fyra sömnstadier; insomningsfasen, slumrandet, lätt sömn, djup sömn och REM-sömn (drömstadie). Under REM-sömnen drömmer vi, byter ställning och kan också vakna till eller vakna upp. Det centrala är att få så mycket djup sömn som möjligt. Det uppnås bäst genom att sova länge. Då hinner flera sömncykler samlas och på så sätt uppnås så många gånger av djup sömn som möjligt.

Tillfälliga nattliga uppvaknanden är en del av normal sömn. En tung livssituation, sorg eller sjukdomar kan tillfälligt påverka sömnen. Även positiva händelser kan hålla oss vakna. Tillfällig sömnlöshet är en del av ett normalt hälsosamt liv.

Sinnet kan lugnas av vetskapen att även med mindre sömn klarar vi nästa dag. Sömn kommer när den kommer. Efter dåliga nätter kan det ofta vara lättare att somna.

Om sömnsvårigheterna upprepas och förlängs bör man försöka identifiera faktorer som påverkar sömnen.

Morgonpigg, kvällstrött

Människans dygnsrytm regleras av den så kallade centrala klockan som finns i hjärnan. Dygnsrytmen bestäms till hälften av gener och till hälften av miljön. Ljuset reglerar centrala klockan mest, men även en regelbunden livsrytm har inverkan. Störningar i sömn-vakenhetcykeln uppstår när en persons interna klocka och den yttre tidtabellen är ur takt.

Människor är naturligt morgon- eller kvällsmänniskor, vilket är bra att ta hänsyn till när man planerar sin egen dygnsrytm. Kvällsmänniskor kan lättare ackumulera sömnskuld än morgonmänniskor när sänggåendet fördröjs.

Den naturliga dygnsrytmen kan inte helt förändras, men den kan påverkas. Dygnsrytmen tidigareläggs av starkt ljus mellan kl. 5 och 9 på morgonen. Även regelbunden och ansträngande motion runt kl. 7–8 eller kl. 13–16 tidigarelägger dygnsrytmen. Det är bra att hålla fast vid en regelbunden dag- och måltidsrytm.

Nattens sömn har en helhetseffekt på välbefinnande, vikthantering och hälsa. Utvilade och alerta kan vi satsa på att skapa och upprätthålla nya mat- och träningsvanor. En dåligt soven natt orsakar trötthet och försämrar prestandan. Att lära sig nya levnadsvanor när man är trött kan kännas jobbigt. Även vardagsaktiviteten minskar obemärkt när kroppen och sinnet behöver vila.

Sömnbrist innebär en situation där en person sover mindre än deras sömnbehov är eller att sömnkvaliteten inte är tillräckligt bra. När sömnbristen är kontinuerlig börjar det utvecklas sömnskuld.

Sömnbrist ökar speciellt risken för sjukdomar som är relaterade till socker- och fettomsättningen. I sömnbrist ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket stiger. Kroppen går på högvarv och att lugna ner sig och somna kan vara svårt. Detta kan leda till en trötthetsspiral.

Sömnbrist ökar aptiten och hungerskänslorna samt sug särskilt för socker- och fetthaltiga livsmedel. På grund av sömnproblem kan sömnrutinen försvinna, vilket kan leda till att även den regelbundna måltidsrytmen försvinner. Då regleringen av hunger och mättnad blir svårare och på grund av oregelbundna måltidsintervall kan portionerna bli onödigt stora. När man är trött kan det också vara svårare att motstå suget.

Ibland kan det viktigaste för vikthanteringen vara att man stannar upp vid sin egen ork. En tillräcklig sömn påverkar väsentligt det att vi orkar göra val som stöder välbefinnandet.