När människan möter svårigheter och utmaningar kan självkritiken öka. Sinnet börjar söka efter orsaker till svårigheterna inom sig själv. Tankar om egen otillräcklighet och begångna misstag kan uppstå. Dessa tankar kan vara skuldbeläggande och kräva perfektion, vilket kan leda till en nedåtgående spiral av illabefinnande.
Människan tenderar att vara betydligt mer kritisk mot sig själv och sitt eget handlande än mot andra. Att visa medkänsla gentemot sig själv är lättare för andra än för sig själv. Självmedkänsla innebär ett varmt och vänligt förhållningssätt till sig själv. Med andra ord behandlar vi oss själva som vi skulle behandla en nära vän. Självmedkänsla kan hjälpa till att bryta den negativa tankespiralen.
Självmedkänsla ökar livstillfredsställelsen och kan minska ångest. Personer med självmedkänsla klarar motgångar bättre än självkritiska personer. Självkritik kan leda till handlingsförlamning och nedslagenhet. Ett självmedkännande förhållningssätt däremot får oss att försöka igen efter misstag eller motgångar. Medkänslan gentemot sig själv förbättrar också självkänslan.