I sömnbrist minskar den dagliga sömnens mängd betydligt jämfört med vad en person behöver för att vara pigg. Sömnbrist uppstår när vi sover för lite i förhållande till kroppens behov. Uppskattningsvis lider 10-20 % av den vuxna befolkningen av betydande sömnbrist, ungefär två timmars brist.
Sömnbristen har ökat under åren av flera orsaker. Fysiska och psykiska sjukdomar kan orsaka sömnbrist. Till exempel kan sömnapné eller kroniska sjukdomar som orsakar smärta leda till sömnstörningar. Sömnbrist kan också vara relaterad till livsstil och dygnsrytm. Sömnbehovet kan underskattas eller mängden sömn kan minska på grund av tidsbrist. Förändringar i arbetslivet och fritiden har också bidragit till att sömnbristen ökar.
Sömn reglerar vikt och kroppsfunktioner
Att se till att få tillräckligt med sömn och behandla sömnstörningar hjälper till med viktnedgång och vikthantering. Sömnbrist stör många kroppsfunktioner, inklusive hormonutsöndring, immunförsvar och centrala nervsystemets funktion. Om sömnbristen pågår länge och stör dygnsrytmen ökar risken för cirkulationsrelaterade sjukdomar och typ 2-diabetes. I vardagen ökar energibehovet med sömnbrist, vilket märks genom ökad känsla av hunger.
Också kosten påverkar sömnen. En kost rik på fett leder till fördröjd sömnrytm. Även stora mängder socker på kvällen kan försämra sömnen. När den friska människans sömn och vakenhets rytm störs eller nattsömnen förkortas, ökar aptiten eftersom mängden leptinhormon, som reglerar aptiten, minskar i kroppen.
Brist på djupsömn orsakar förändringar i insulinkänsligheten och glukostoleransen, vilket leder till viktökning.
Sömnlöshet behandlas främst med egenvård av sömnen.
I avsnittet om egenvård hittar du stöd och tips för att ta hand om din sömn.