Stadieindelning av testikelcancer
Testikelcancer sprider sig i första hand till regionala lymfkörtlar som ligger mellan förgreningspunkten mellan aortan och den nedre hålvenen och njurvenen, det så kallade paraaortala området. Man kan också upptäcka lymfkörtelmetastaser i lymfkörtlarna i bäckenet och ljumsken, främre mediastinum och nyckelbensgropen. Tumören sprider sig sällan till den andra testikeln. Testikelcancer kan även spridas till lungorna, levern och det centrala nervsystemet via blodomloppet.
Stadieindelningen av testikelcancer baseras på en histologisk undersökning av tumören som patologen gör efter operationen, en bilddiagnostisk undersökning av kroppen med datortomografi samt markörnivåer. Sjukdomens omfattning och spridning fastställs enligt ett system för stadieindelning av elakartade tumörer, TNM-indelning. Det ger en riskklassificering som beskriver prognosen vid testikelcancer, där tumörerna delas in i grupper med god, måttlig och dålig prognos. Det finns ingen grupp med dålig prognos vid seminom cancer. Behandlingarna planeras individuellt baserat på tumörens spridning och riskklassificering.
Prognosgrupper för testikelcancer
Testikelcancer delas in i prognostiska grupper beroende på typ av cancer, cancerns spridning och nivåerna av testikelmarkörer.
Seminom
Icke-seminom cancer
- Vid icke-seminom cancer tillhör mer än 50 procent kategorin god prognos med en 5-årsöverlevnad på cirka 92 procent.
- 5-årsöverlevnaden för icke-seminom cancer med måttlig prognos är cirka 80 procent.
- Icke-seminom cancer med dålig prognos utgör cirka 16 procent av fallen och 5-årsöverlevnaden i denna grupp är 48 procent.
- Liksom för seminom cancer är prognosen vid lokalt spridd icke-seminom cancer, icke-seminom cancer i stadium I utmärkt och 5-årsöverlevnaden 95–100 procent.
Undersökningar vid planering av behandling
| Bilddiagnostiska undersökningar | En kontrastförstärkt datortomografi av kroppen görs för att se om testikelcancern har spridit sig till lymfkörtlarna eller någon annanstans. Datortomografi eller magnetundersökning av huvudet ingår inte i rutinundersökningarna, men rekommenderas om testikelcancern är mycket utbredd när diagnosen ställs eller om man upptäcker symptom i hjärnan. |
| Tumörmarkörer | Tumörmarkörerna alfa-fetoprotein (AFP) och koriongonadotropin eller hCG fastställs vid misstänkt testikelcancer före, efter och under operationen och under uppföljningen. Minst en av tumörmarkörerna är förhöjd hos 90 procent av alla patienter med icke-seminom cancer. Var tredje patient med seminom cancer har förhöjda nivåer av hCG. Ren seminom cancer utsöndrar inte AFP. Om en patient med seminom cancer har ett förhöjt AFP-värde är det en tumör med blandade celler och behandlas som icke-seminom cancer. Förutom markörerna för testikeltumörer fastställer man även laktatdehydrogenasen, LD, som är en markör som frigörs från vävnaderna och vars koncentration är proportionell mot tumörmassan. |