Sena biverkningar av lymfombehandlingarna

Cytostatikabehandling kan minska fertiliteten hos unga människor. Det är därför unga män hänvisas till spermiefrysning före behandling. För unga kvinnor kan man överväga läkemedel som skyddar äggstockarna och ibland nedfrysning av ägg för senare artificiell insemination.

Menstruationscykeln upphör ofta under behandlingarna. Även om den i de flesta fall kommer tillbaka efter avslutad behandling kan klimakterieutvecklingen infalla tidigare. Symtom på klimakteriet kan vid behov behandlas med hormonbehandlingar. Fertiliteten kan också minska snabbare än hos andra kvinnor i samma ålder. Detta är något att ta hänsyn till vid familjeplanering. Man bör inte vänta för länge med att skaffa barn när livssituationen i övrigt är lämplig för det. Att bli gravid eller avla barn rekommenderas dock först 2 år efter cancerbehandlingarna.

Många cytostatikabehandlingar för lymfom innehåller doxorubicin, ett cellgift i gruppen antracykliner. Doxorubicin kan orsaka hjärtmuskelskador hos en liten andel av patienterna. Om skadorna upptäcks tidigt är de i regel reversibla med medicinering. För tidig upptäckt av problem rekommenderas uppföljning av hjärtfunktionen under behandlingen.

Cytostatikabehandling påverkar också blodkärlsväggar och ökar patientens risk att insjukna i en blodtryckssjukdom efter behandlingen. Blodkärlen blir också mer känsliga för de skadliga effekterna av blodtryckssjukdom och höga blodfettvärden. Blodtrycket av personer som haft cancer bör därför följas upp regelbundet och blodfettvärdena bör kontrolleras vartannat år. Åtgärder bör också vidtas tidigt vid avvikande värden. Cytostatikabehandling innebär också en något ökad risk att utveckla en annan cancerform.

Strålbehandling av stora områden ökar risken för sena biverkningar mest. Dessa biverkningar uppstår vanligtvis några år efter behandlingarna.

Dessa sena förändringar orsakas av att det så småningom bildas ärr i vävnader som behandlats med strålbehandling och att celldelningen upphört. Om sköldkörteln har funnits i strålfältet kan patienten utveckla hypotyreos med åren. Patientens sköldkörtelvärden bör kontrolleras årligen.

Strålbehandling av överkroppen kan öka risken för bland annat bröstcancer och lungcancer. Mammografi och ultraljudsuppföljning av brösten påbörjas i regel senast tio år efter behandlingen. Det finns även en ökad risk för cancer i andra vävnader som utsatts för strålbehandling. Risken börjar öka tio år efter avslutad strålbehandling.

Strålbehandling av hjärtområdet ökar risken för

• klaffel

• kranskärlssjukdom och

• hjärtsvikt.

Förkalkningen av blodkärlen i strålbehandlingsområdet påskyndas också. En hälsosam livsstil minskar sannolikheten för dessa problem.