Myelom

Omkring 350 finländare får diagnosen myelom varje år. Den genomsnittliga åldern för insjuknande är 65–70 år. Endast cirka 15 procent av patienterna är under 60 år vid diagnosen. Orsaken till myelom är okänd.

Symtomen på myelom varierar. Hos vissa patienter är sjukdomen asymtomatisk vid diagnosen. De vanligaste symtomen är skelettsmärta (vanligtvis ryggsmärta), trötthet och återkommande infektionssjukdomar. Olika neuropatiska symtom i extremiteterna, t.ex. känselbortfall och stickningar, kan också vara förknippade med myelom.

Förutom blod- och urinprover tas även benmärgsprover vid diagnostisering av myelom. Skelettförändringarna klargörs antingen med hjälp av röntgen eller datoravbildning. Ibland kan det vara nödvändigt med en magnetundersökning för att få en mer exakt bedömning av situationen.

Myelompatienter behandlas vanligtvis på en poliklinik för hematologi eller internmedicin. Om myelom inte orsakar några symtom kan tillståndet ibland följas med utan cytostatikabehandling. Sjukdomen behandlas med olika typer av läkemedelsbehandlingar, varav de vanligaste är s.k. kombinationsbehandlingar, dvs. samtidig användning av flera olika läkemedel. Under de senaste åren har ett antal nya läkemedel, inklusive antikroppsbehandlingar, blivit tillgängliga för behandling av myelom.

Vissa patienter ges en intensivbehandling där de utöver cytostatika får en transplantation av egna stamceller (autolog stamcellstransplantation). På senare år har vissa yngre patienter också fått allogena stamcellstransplantationer, dvs. transplantationer från en donator.

På polikliniken för hematologi upprättas en individuell behandlingsplan för varje patient, och detaljerna i planen (läkemedelsbehandlingar, uppföljning, prognos) diskuteras närmare.

Läkemedelsbehandlingar kan inte bota myelom. Med de nya läkemedlen har patienternas prognos förbättrats.