Studier har visat att prognosen vid prostatacancer med låg risk är utmärkt även utan behandling, varför aktiv uppföljning är det primära valet för dessa patienter. Vid aktiv uppföljning följer man upp patienten utan någon omedelbar operations- eller strålbehandling och undviker på så sätt biverkningarna av sådana behandlingar. Om man under uppföljningen får indikationer på att cancern har förändrats och kräver behandling, alltså blivit en cancer med måttlig eller hög risk, övergår man till aktiva behandlingar, dvs. operations- eller strålbehandling.
Undersökningar vid aktiv uppföljning
Vid aktiv uppföljning mäts PSA-värdet med 3–6 månaders mellanrum, man träffar urolog regelbundet, prostatan avbildas med magnetundersökning och vid behov tas nya vävnadsprover från prostatan.
När ska man gå från aktiv uppföljning till aktiv behandling?
Vid aktiv uppföljning kontrollerar man PSA-värdet med jämna mellanrum och tar vid behov nya prostataprov för att kontrollera cancerns cellbild. Behandlingar som syftar till att bota cancern, som kirurgi eller strålbehandling, används om cancern i nya vävnadsprover är av en mer aggressiv typ än den ursprungliga vad gäller cellbilden.
För många patienter kan prostatacancern förbli liten och lokal under resten av livet, och de behöver inga behandlingar. Målet med aktiv uppföljning är att i tid upptäcka om sjukdomen framskrider så att man kan bota den permanent.