Ungefär tre fjärdedelar av alla bröstcancerformer är hormonreceptorpositiva. Det innebär att det finns så kallade hormonreceptorer på cancercellernas yta. Östrogenet i kroppen binder sig till hormonreceptorerna och aktiverar en signalkedja som ökar delningen av cancerceller. Kvinnans kropp är rik på östrogen före klimakteriet, men kroppen fortsätter att producera östrogen även efter klimakteriet, bland annat i fettvävnaden, även om äggstockarnas funktion har avtagit.
Hormonell behandling används ofta som en postoperativ adjuvant behandling av hormonreceptorpositiv bröstcancer i ett tidigt skede, vilket förbättrar prognosen vid denna typ av cancer. Vanligt förekommande hormonella läkemedel är antiöstrogenet tamoxifen och aromatashämmare som letrozol.
Studier har visat att hormonbehandling av bröstcancer är effektivast efter fem år. Nyare studier har dock visat att en del patienter har nytta av en längre, upp till 10 år lång hormonbehandling. Som hormonbehandling kan man använda antingen ett enda läkemedel eller växla till ett annat läkemedel med en annan verkningsmekanism efter tre eller fem år.