När den återkommande menstruationscykeln har börjat kan hormonerna upprepa samma cykel i åratal, men förändringar i livet – stress, graviditet, amning, sjukdomar, klimakteriet – kan ändra på hormonbalansen och därmed påverka kvinnans liv på många olika sätt. Hormonbalansen har också en stor betydelse för kvinnans sexualitet, även om hormonerna inte är det enda som styr oss.

Menstruationscykeln

Menstruationscykeln ger en rytm åt kvinnans liv och medför många olika känslor och fysiska känningar. Alla upplever inte förändringarna i samband med mensen så starkt att de skulle vara ständigt medvetna om dem. Menstruationscykeln är också tecken på att könsorganen fungerar, så om mensen inte har börjat fram till 16 års ålder eller om den senare uteblir i över ett halvår, ska man söka sig till undersökning. Störningar i menstruationen kan under livets gång orsakas av bland annat ätstörningar, gynekologiska infektioner eller tumörer, som godartat myom.

I början av menstruationscykeln får hormon som utsöndras från hypofysen äggblåsan att växa och östrogenet som äggblåsan producerar gör för sin del att livmoderns slemhinna blir tjockare. Ungefär i mitten av cykeln spricker äggblåsan och äggcellen lossnar, det kallas ägglossning eller ovulation. Gulkroppen som utvecklas i stället för äggblåsan börjar utsöndra gulkroppshormon som har i uppgift att mogna livmoderns slemhinna för en eventuell graviditet. I slutet av cykeln förtvinar gulkroppen om ingen graviditet börjar och också mängden östrogen i kroppen minskar. När gulkroppen förtvinar börjar menstruationsblödningen och redan innan blödningen börjar känner en del kvinnor förändringen i hormonutsöndringen som så kallade PMS-symtom.

Läs mer:

Anatomi och fysiologi

​Normal menstruationscykel (Terveyskirjasto) på finska

Menstruationscykeln förbereder alltså kvinnans kropp för en eventuell graviditet och hormoncykeln försöker också öka den sexuella lusten före ägglossningen, då möjligheten till befruktning är störst. Under ägglossningen kan kvinnan också utsöndra mer feromoner, dvs. ett ämne som gör att en lämplig partner upplever kvinnan som attraktiv. Skillnaden i sexuell lust är dock inte så stor hos alla kvinnor, och många andra faktorer inverkar samtidigt på lusten, som livssituation, humör, stress, hälsotillstånd, näring samt den egna sexuella viljan eller önskan om sexuell aktivitet. Var och en har en mycket individuell sexuell lust och den kan ibland variera på överraskande sätt.

PMS-symtom och mensvärk

Orsakerna till symtom före mensen (premenstruellt syndrom, PMS) är okända och även hormonnivåerna är då vanligen normala. Det är förmodligen så att hos vissa kvinnor reagerar organismen helt enkelt exceptionellt starkt på de normala hormonvariationerna under menstruationscykeln och det kan orsaka såväl psykiska som fysiska symtom. Vanliga symtom är irritation, nedstämdhet, gråtmildhet, svullnad, ömma bröst och huvudvärk, och de börjar några dagar före mensen. Symtomen lättar vanligen några dager efter att mensen börjat.

Man kan försöka lindra svullnaden genom att dricka tillräckligt och minska sin saltanvändning. Det kan också hjälpa att undvika alkohol och kaffe före mensen. Smärtorna kan lindras med receptfria smärtstillande medel, och för många lindras symtomen också med hjälp av motion. Det är bra att diskutera sina PMS-symtom öppet med sina närmaste. Då kan ens närstående ställa sig mer förstående till humörsvängningar före mensen och det går att undvika att missförstå och såra varandra. Det psykiska symtomen kan lätta om man tar B6-vitamin 1–2 veckor före mensen. Om symtomen är mycket svåra och du önskar få medicinering för att avhjälpa dem, är det en bra idé att under två menstruationscykler före läkarbesöket föra dagbok över PMS-symtomen (PDF) på finska.

Det förekommer också en aning svullnad och tryckande känsla när mensen börjar under en normal menstruationscykel. Vissa kvinnor har svårare mensvärk, men den kan ofta lindras med receptfria smärtstillande mediciner. Smärta och obehag i början av mensen kan lindras bland annat med hjälp av värme (t.ex. värmeförpackningar från apoteket eller vetekuddar som värms i mikron) och många upplever att också lätt motion hjälper. Mensvärk är ett vanligt besvär, men om den är så stark att receptfria smärtstillande inte hjälper eller om smärtsam mens sammanhänger med blödningsstörningar, är det skäl att söka sig till undersökning. Det är bra att anteckna smärtornas styrka och blödningsdagarna i åtminstone två menstruationscykler före läkarbesök. Ibland beror menssmärtorna på endometrios, dvs. att det finns livmoderslemhinna utanför livmodern, som kan behandlas med läkemedel och vid behov med operation.

Läs mer:

Symtom före mens (Terveyskirjasto) på finska

Menstruationssmärta (Terveyskirjasto) på finska

Vad är endometrios? (Endometriosföreningen) på finska

Klimakteriet

Klimakteriet, eller övergångsåldern, börjar när äggstockarnas funktion försvagas och upphör. Menopausen (sista mensen) inträffar i genomsnitt vid 51 års ålder. Kriteriet är att det har gått över ett år sedan den sista mensen. Klimakteriebesvären beror på att östrogenproduktionen i äggstockarna minskar. Typen av besvär och deras längd är individuell.

Läs mer:

Klimakteriet (Terveyskirjasto, på finska)

Den här perioden kan medföra många naturliga förändringar. Kroppens åldrande kan inverka på ens fysiska och psykiska krafter. Vardagen påverkas av krav i arbetslivet, förändringar i parrelationen, av att barnen blir självständiga och de egna föräldrarna åldras. Eventuella sjukdomar och operationer avspeglas på ens kroppsbild och upplevelsen av att ha kontroll över livet. I klimakteriet kan du bli medveten om att livet och dina egna krafter är begränsade.