​​​​​​Med organtransplantation avses förflyttning av fasta organ, dvs. njure, lever, hjärta, bukspottkörtel, lungor och tarm. Även ryggmärgsceller kan transplanteras från en människa till en annan, men denna behandling skiljer sig principiellt från transplantation av fasta organ och det klassas inte som organtransplantation utan som stamcellstransplantation.

​Organtransplantation utförs när andra behandlingsmetoder inte längre räcker för att upprätthålla det egna organets funktion. Det transplanterade organet kopplas in som en del av den egna kroppen. Transplantatet börjar i allmänhet snabbt att fungera och korrigerar kroppsbalansen, som har störts genom att det egna organets funktion har tynat av. Vid samma tillfälle tas det egna skadade organet bort (undantaget är njurarna, som inte alltid behöver tas bort).​

I Finland är organtransplantation hos barn centraliserad till Nya barnsjukhuset vid Helsingfors universitetssjukhus. Genom att koncentrera den krävande och ovanliga behandlingen till ett ställe kan man på bästa sätt trygga verksamhetens kontinuitet och ackumulering av tillräcklig kompetens och erfarenhet.​ ​