Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en elakartad blodcancer som kännetecknas av en ansamling av strukturellt onormala mogna och funktionellt bristfälliga lymfocyter i kroppen. Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar. Vid KLL är lymfocyternas struktur förändrad och lymfocyterna utgör en ökad andel av de vita blodkropparna. Förutom i benmärgen och blodet ansamlas onormala lymfocyter i lymfkörtlarna och mjälten, ibland även i levern.
| Prevalens | KLL är den vanligaste leukemin i västvärlden och utgör ungefär en tredjedel av alla leukemier. Varje år diagnostiseras cirka 150 nya fall i Finland. KLL är sällsynt hos personer under 30 år. Medianåldern för de drabbade är cirka 72 år. Orsaken till sjukdomen är okänd. Vissa fall av KLL kan vara ärftliga. |
| Symtom | KLL diagnostiseras ofta som ett slumpmässigt fynd när blodstatus visar leukocytos (en ökning av vita blodkroppar) och lymfocytos (en ökning av vita blodkroppar som kallas lymfocyter). Patienter söker ofta vård på grund av en långsamt växande smärtfri lymfkörtelförstoring. Ibland kan sjukdomen åtföljas av symtom som viktnedgång, feber som särskilt förekommer på kvällen och onormalt kraftiga nattsvettningar. |
| Undersökningar | Fortsatta undersökningar av leukocytos och lymfocytos som konstaterats med blodprov görs med blodmikroskopi och en mer detaljerad undersökning av lymfocyternas ytstruktur (flödescytometri, immunfenotypning), på basis av vilka man ofta kan bekräfta diagnosen. Diagnosen kan också ställas utifrån en lymfkörtel som tagits bort. Benmärgsprov behövs inte vid diagnostiken, men bör tas innan behandlingen inleds. |
| Behandling | Asymtomatisk kronisk lymfatisk leukemi behandlas inte. Behandlingen inleds när lymfkörtlarna i samband med sjukdomen är stora eller när hemoglobinet eller antalet trombocyter (blodplättar) sjunker under 100. Behandlingen är en kombination av cytostatika och antikroppar. Det totala antalet vita blodkroppar kan stiga till en hög nivå innan behandlingen inleds. |
| Sjukdomsförlopp, prognos | I samband med diagnosen kronisk lymfatisk leukemi fastställs en prognosgrupp som används för att bedöma sjukdomsförloppet. Oftast framskrider sjukdomen långsamt och patienterna lever i mer än 15 år, men ibland framskrider sjukdomen snabbare med en prognos på endast cirka tre år. På polikliniken för hematologi får patienterna en individuell behandlings- och uppföljningsplan som gås igenom noggrant. |