Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), dvs. cancer i de vita blodkropparna, är den vanligaste leukemin hos vuxna. Sjukdomen har vanligtvis ett långsamt förlopp och många patienter kan följas med i flera år innan behandling inleds.
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en elakartad blodcancer som kännetecknas av en ansamling av strukturellt onormala mogna och funktionellt bristfälliga B-lymfocyter i kroppen. Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar.
Vid KLL är lymfocyternas struktur förändrad och lymfocyterna utgör en ökad andel av de vita blodkropparna. Förutom i benmärgen och blodet ansamlas onormala lymfocyter i lymfkörtlarna och mjälten, ibland även i levern.
KLL är den vanligaste leukemin i västvärlden. Varje år diagnostiseras cirka 300 nya fall i Finland. KLL är sällsynt hos personer under 30 år. Medianåldern för de drabbade är cirka 72 år. Orsaken till sjukdomen är okänd. Vissa fall av KLL kan vara ärftliga.
KLL diagnostiseras ofta som ett slumpmässigt fynd när blodstatus visar leukocytos (en ökning av vita blodkroppar) och lymfocytos (en ökning av vita blodkroppar som kallas lymfocyter). Patienter söker ofta vård på grund av en långsamt växande smärtfri lymfkörtelförstoring. Ibland kan sjukdomen åtföljas av symtom som viktnedgång, feber som särskilt förekommer på kvällen och onormalt kraftiga nattsvettningar.
Fortsatta undersökningar av leukocytos och lymfocytos som konstaterats med blodprov görs med blodmikroskopi och en mer detaljerad undersökning av lymfocyternas ytstruktur (flödescytometri, immunfenotypning), på basis av vilka man ofta kan bekräfta diagnosen. Diagnosen kan också ställas utifrån en lymfkörtel som tagits bort. Benmärgsprov behövs inte vid diagnostiken, men bör tas innan behandlingen inleds.
Symtomfri kronisk lymfatisk leukemi behandlas inte. Behandling inleds om sjukdomen börjar utvecklas snabbt eller orsakar symtom. Symtom kan uppträda när lymfkörtlarna eller mjälten växer samt när antalet röda blodkroppar och blodplättar sjunker (trötthet på grund av anemi och blödningsbenägenhet). Det totala antalet vita blodkroppar kan stiga högt innan behandlingarna påbörjas. Som behandling används huvudsakligen målriktade läkemedel som tas via munnen, och därtill kan B-cellsantikroppar ges.
Prognosen för kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är vanligtvis flera år och den långsamt framskridande sjukdomen påverkar inte nödvändigtvis den förväntade livslängden. Prognosen påverkas bland annat av riskfaktorer hos KLL-cellerna samt patientens ålder vid diagnos. Ofta kan andra sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, påverka överlevnaden mer än KLL. På hematologiska mottagningen görs en individuell vård- och uppföljningsplan för patienterna, som gås igenom i detalj.
Uppdaterad 23.6.2026
