Anemi (blodbrist) innebär att blodets hemoglobinnivåer är lägre än normalt, dvs. att mängden hemoglobin (Hb) och röda blodkroppar är mindre än normalt. Referensgränserna för normalt hemoglobin är 134–167 g/l för män och 117–155 g/l för kvinnor. Barn har sina egna åldersanpassade värden. Anemi är inte en sjukdom i sig, utan ett symtom vars orsak alltid måste utredas noggrant.
| Symtom | De vanligaste symtomen på anemi är allmän trötthet och orkeslöshet. Pulsen kan öka snabbare än normalt även vid en liten ansträngning och patienten märker att hen blir andfådd lättare än tidigare. Anemi kan orsaka bröstsmärta, andnöd och hjärtrytmrubbningar. Symtomen är proportionella till hur snabbt anemin utvecklas. Om hemoglobinnivån sjunker långsamt eller lindrigt under flera månader kan symtomen vara lindriga, till skillnad från vid snabbt utvecklad anemi. |
| Orsaker till anemi | Den vanligaste orsaken till anemi är järnbrist, vars orsak alltid bör utredas. Hos unga kvinnor kan kraftiga menstruationsblödningar orsaka järnbrist och därmed en minskning av hemoglobinet. För lite järn i kosten är i praktiken en mycket sällsynt orsak till anemi i Finland. De vanligaste orsakerna till järnbrist är olika tarmsjukdomar, t.ex. störningar i upptagning, inflammatoriska tarmsjukdomar, sår i mag-tarmkanalen och cancer. Anemi kan också orsakas av brist på vitamin B12 och folsyra. Ibland orsakas anemi av nedbrytningen av röda blodkroppar (hemolys), vilket kan vara en självständig sjukdom eller kopplat till så kallade autoimmuna sjukdomar. Ibland är anemi förknippad med andra långvariga sjukdomar, t.ex. njursvikt eller aktiv reumatisk sjukdom. Ibland kan anemi orsakas av en funktionsstörning i benmärgen eller en annan blodsjukdom. |
| Undersökningar | Grundläggande anemitest utförs inom öppenvården, dvs. på en hälsocentral eller en företagshälsovårdsmottagning. Det grundläggande testet är blodstatus, som förutom hemoglobin även fastställer antalet röda och vita blodkroppar samt trombocyter och olika mått av röda blodkroppar. Ytterligare tester omfattar vitaminnivåer, lever- och njurprover samt inflammationsvärden (La, CRP). De inledande undersökningarna avgör vilka fortsatta undersökningar som behövs och var de bör utföras. Om anemin beror på järnbrist eller om patienten uppvisar tecken på tarmsymtom (diarré, förändringar i tarmfunktionen, viktnedgång) hänvisas patienten till en gastroenterologisk poliklinik (mag- och tarmsjukdomar) för fortsatta undersökningar. Om blodproverna ger upphov till misstanke om att de röda blodkropparna bryts ner eller att en benmärgssjukdom föreligger, fortsätter man undersöka patienten på polikliniken för hematologi (blodsjukdomar). |
| Behandling | Behandlingen av anemi bestäms alltid av orsaken. |