Uppmärksamhetsreglering kan delas in i tre områden: att rikta, upprätthålla och fördela uppmärksamhet. Alla dessa områden kan försämras vid en plötslig hjärnskada eller annan hjärnsjukdom.
Uppmärksamheten reglerar vilken information bland stimuli från omgivningen, ens egna kroppsförnimmelser och tankar som tas upp för medveten bearbetning. När uppmärksamhetsregleringen misslyckas kan det hända att man inte märker viktiga saker medan irrelevanta saker får onödigt mycket uppmärksamhet.
Uppmärksamhetsreglering är en komplex process som kräver samarbete mellan flera områden i hjärnan. Därför kan störningar i hjärnans funktioner försämra uppmärksamheten.
Störningar i uppmärksamhetsregleringen kan vara mer inriktade på visuell eller auditiv uppmärksamhet. Svårigheter med uppmärksamheten kan också indirekt försämra effektiviteten hos andra funktioner för informationsbearbetning, t.ex. inlärning av ny information.
Förmågan att reglera uppmärksamheten kan försvåras förutom på grund av hjärnsjukdomar och plötsliga störningar i hjärnverksamheten, även på grund av en avvikande hjärnutveckling. Det vanligaste syndromet som debuterar i barndomen kallas aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, ADHD (på engelska Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Kärnsymtomen är ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.