Vid misstanke om epilepsi ordnas diagnostiska undersökningar utan dröjsmål, med den brådska som situationen kräver, och patienten behandlas inom specialistvården tills anfallsfrihet har uppnåtts och en yrkesinriktad rehabilitering har planerats. Antalet besök och hur länge specialistvården ska pågå bestäms individuellt för varje patient. Om anfallen kvarstår fortsätter behandlingen inom specialistvården under uppföljning av en neurolog. Planeringen och uppföljningen av en graviditet hos kvinnor med epilepsi hör också till specialistvården, liksom bedömningen av arbets- och körförmågan.
En patient med epilepsi som remitterats till primärvården ska remitteras tillbaka till specialistvården om anfallen återkommer eller ändrar karaktär eller i frekvens, om patienten får betydande men av medicineringen, om patienten har symtom vars orsak är oklar och som kan vara relaterade till epilepsi (anfallssymtom, eventuella biverkningar, problem med informationsbearbetningen), om en graviditetsplanering blir aktuell, om det uppstår problem med arbetsförmågan eller om det behövs planering av en yrkesinriktad rehabilitering eller om behovet av en långvarig medicinering måste bedömas på nytt.