På grund av förlusten av nervceller minskar hjärnans volym och vikt gradvis med åldern. I synnerhet hastigheten av informationsbearbetningen och effektiviteten i det kortsiktiga arbetsminnet minskar. Tänkandet blir långsammare och aktiviteter som kräver snabba och flexibla reaktioner kan bli jobbigare. Det tar också längre tid att lära sig nya saker när man är äldre än när man är ung.
Olika effekter av åldrande på hjärnan
Alla åldras på sitt eget sätt. Det finns stora skillnader i prestations- och anpassningsförmågan hos olika människor, och en persons nivå av informationsbearbetning kan inte bedömas enbart utifrån ålder.
Det allmänna hälsotillståndet är en avgörande faktor för ålderdomen och funktionsförmågan hos äldre människor. Hjärnans prestationsförmåga påverkas också av många andra omständigheter under livet: arvsmassa, boendemiljö, arbetslivserfarenhet, kost, läkemedel och levnadssätt.
Åldrandet kan kategoriseras som normalt, framgångsrikt eller sjukligt, beroende på hur sjukdomar och förändringar i hjärnverksamheten påverkar en persons funktionsförmåga. Vid friskt åldrande försämras förmågan att bearbeta information inte avsevärt, och åldrandet i sig försämrar inte inlärda kunskaper eller färdigheter.
| Normalt åldrande | Hjärnans normala åldrande innebär att långvariga sjukdomar kan påverka funktionsförmågan på olika sätt, men man klarar av det dagliga livet självständigt. Normala hjärnförändringar äventyrar inte förmågan att klara sig självständigt på arbetet eller i det dagliga livet. Det finns inget särskilt behov av hjälp. |
| Framgångsrikt åldrande | Om det inte finns några långvariga sjukdomar eller betydande förändringar i hjärnan förändras funktionsförmågan inte nämnvärt med åldern. |
| Sjukligt åldrande | Allvarliga förändringar i informationsbearbetningen och andra funktionshinder är följden av en hjärnsjukdom eller en annan långvarig sjukdom. Det finns ett tydligt behov av hjälp i vardagen. |