En störning i viljestyrda rörelser kan yttra sig som klumpighet, felaktiga rörelser eller fel i rörelseriktningen. Delar av ett rörelsemönster kan blandas ihop och utföras i fel ordning, samma rörelse kan upprepas på ett olämpligt sätt eller så används föremål på ett felaktigt sätt. Det handlar dock inte om en motorisk brist, utan om en störning i utförandet av rörelser.
Att arbeta med faktiska objekt kan vara enklare, men även då kan klumpighet och fel uppstå i vardagliga situationer.
- Vid lindrigare störningar kan praktiska uppgifter utföras automatiskt, men det kan vara svårt att lära sig eller medvetet kontrollera rörelser. Det kan till exempel vara svårt att mima hur man häller mjölk i ett glas eller att vinka, men i en praktisk situation lyckas det.
- Vid svår apraxi förekommer svårigheter redan i vardagliga aktiviteter. Personen kan till exempel inte kamma sitt hår, klä sig eller raka sig. Hen använder föremål på fel sätt och kan t.ex. försöka äta soppa med en gaffel.
Oftast är kontrollen över båda händerna nedsatt, men ibland är det bara de viljestyrda rörelserna i en hand som är nedsatta. Vid skrivning som kräver finmotorik kan den motoriska produktionen av bokstäver vara svår.
Påklädningsapraxi är när en person inte vet hur man klär på sig. Den är oftast förknippad med svårigheter med visuospatial förmåga.
Vid talapraxi är den frivilliga talproduktionen stakande och klumpig, men att till exempel sjunga, äta och att använda munnen på annat sätt går bra. Apraxi kan även förekomma i gång.