Alzheimers sjukdom är den vanligaste av de progressiva demenssjukdomarna. Risken att utveckla sjukdomen ökar med stigande ålder, och upp till 15–20 procent av personer över 85 år drabbas av sjukdomen. Även om Alzheimers sjukdom är mycket mer sällsynt hos personer i arbetsför ålder än hos äldre personer, är det fortfarande möjligt att utveckla Alzheimers sjukdom i arbetsför ålder. I ett tidigt skede är sjukdomen lindrig och stör funktionsförmågan endast lite, men med åren fortskrider hjärndegenerationen långsamt, sjukdomsbilden blir allvarligare och beroendet av närstående och utomstående hjälp ökar.
| Symtom | Vid Alzheimers sjukdom sker degenerationen i olika delar av hjärnan vid olika tidpunkter. Degenerationen börjar vanligtvis i hjärnans minnesstrukturer i temporalloben och orsakar först minnesproblem (> 80 % av patienterna). I atypiska former av sjukdomen kan degenerationen till exempel börja längst bak i hjärnan, varvid de första symtomen kan vara inriktade på t.ex. den visuella perceptionen. Tidigt stadiumI de tidiga stadierna av Alzheimers sjukdom handlar minnesproblemen om att sätta in nya saker och händelser i det semantiska långtidsminnet. Denna typ av minnesproblem visar sig genom att man glömmer händelser man nyligen varit med om och har svårt att lära sig nya saker. Den insjuknade kan till exempel glömma bort överenskomna saker och uppgifter, berätta samma saker som om de var nyheter, tappa bort saker och inte lära sig hur man använder nya apparater. För att lindra de dagliga besvären använder patienterna ofta minneslappar eller andra minnesstöd. Minnesproblemen stör också hjärnans övriga förmåga att bearbeta information, vilket leder till långsammare tänkande, förvirring och utmattning. I de tidiga stadierna av Alzheimers sjukdom är de insjuknade ofta åtminstone delvis medvetna om sina minnesproblem, men i takt med att sjukdomen fortskrider blir de mindre medvetna. Lindrigt stadiumNär sjukdomen utvecklas från det tidiga till det så kallade lindriga stadiet blir minnesproblemen och andra kognitiva symtom mer uttalade: det börjar uppstå allt fler svårigheter med koncentrationen, planeringen, beslutsfattandet, komplexa dagliga aktiviteter och t.ex. navigeringen. Medelsvårt och svårt stadiumNär sjukdomen går vidare till det medelsvåra och svåra stadiet blir symtomen allvarligare och börjar omfatta svårigheter med perception, uppfattning av tid och rum, fingerfärdighet och rörlighet. Dagliga sysslor och att ta hand om sig själv kan inte längre göras utan hjälp. Alzheimers sjukdom utvecklas vanligtvis i flera år. |
| Diagnos | Diagnosen Alzheimers sjukdom baseras inte på ett enda symtom eller en enskild undersökning, utan på en kombination av symtom, symtomens förlopp och undersökningsfynden. Symtomen, symtomens förlopp och patientens funktionsförmåga kartläggs genom att man intervjuar både patienten och patientens anhöriga. Frågeformulär används också i kartläggningsarbetet. Informationen som erhålls på detta sätt är av stor betydelse för diagnostiken. Patienternas hjärnfunktion undersöks med hjälp av minnes- och informationsbearbetningstest och en läkarundersökning. Hjärnans struktur undersöks med hjälp av en magnetundersökning eller datortomografi. Alla personer med minnesproblem genomgår vissa grundläggande laboratorieprover. Vid behov kan även ett cerebrospinalvätskeprov tas för att testa för markörer för Alzheimers sjukdom. Vid behov kan hjärnans funktion också undersökas genom en neuropsykologisk undersökning eller isotopundersökning. |
| Uppkomstmekanism och riskfaktorer | Forskningen om mekanismerna bakom hjärnans degeneration vid Alzheimers sjukdom pågår intensivt. Man vet att patienterna har exceptionellt höga nivåer av vissa proteiner (som beta-amyloid) i hjärnan, och man försöker hitta ett botemedel mot sjukdomen genom riktade behandlingar av dessa. Det finns många riskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Vissa riskfaktorer (t.ex. ålder och ärftliga faktorer) kan man inte påverka, men ett stort antal kan man påverka. Faktorer som bör behandlas är bland annat övervikt, rökning, fysisk inaktivitet, förhöjt blodtryck och kolesterolvärde samt diabetes. Genom en hälsosam kost, att sluta röka, regelbunden motion och viktkontroll kan alla påverka sin egen risk att drabbas av en demenssjukdom senare i livet. Mer information om riskfaktorer för demenssjukdomar finns i avsnittet Riskfaktorer för demenssjukdomar och hur man påverkar dem. |
| Behandling | Vid brist på botande behandling ligger fokus för behandlingen av Alzheimers sjukdom på att lindra symtomen och upprätthålla livskvaliteten. Som läkemedelsbehandling används acetylkolinesterashämmare i det tidiga stadiet och memantin från och med det medelsvåra stadiet, ibland tidigare. Dessa läkemedel är bland annat kända för att förbättra patientens självständighet. Nya studier har också visat att en viss typ av kosttillägg kan vara till nytta för patienter i de tidiga stadierna av Alzheimers sjukdom. Motion och fysisk aktivitet är viktiga för att hjärnan, psyket och kroppen ska må bra. God vård av personer med demenssjukdom omfattar även behandling av beteendemässiga symtom, god allmänvård, rehabiliterande vård, adekvat stöd och service samt säkerställande av patienternas rättigheter och förmåner. Progressiva demenssjukdomar försämrar patientens körförmåga. Till god vård hör också att ta hänsyn till patienternas och medtrafikanternas trafiksäkerhet. Därför utvärderas körförmågan regelbundet som en del av uppföljningen av sjukdomen. Behandlingen inleds vanligtvis på en minnespoliklinik, varifrån uppföljningen senare överförs till primärvården. Mer information om behandling och uppföljning av demenssjukdomar finns i avsnittet ”Behandling av demenssjukdomar” på denna webbplats. |