Rusmedel och hjärnan

​Upprepad konsumtion eller höga enskilda doser av alkohol och andra rusmedel skadar hjärnan. Berusning ökar risken för olyckor och kan exponera för hjärnsjukdomar och psykiatriska störningar.

En kronisk användning av rusmedel kan förändra hjärnans förmåga att bearbeta information, personligheten och känsloregleringen. Förändringar i minnet och koncentrationen är särskilt vanliga. Effekternas svårighetsgrad varierar beroende på vilket rusmedel som använts, hur länge det använts och hur ofta det använts.

Alkoholkonsumtion är notoriskt förknippat med olyckor och skallskador. Personer med alkoholproblem löper också större risk än befolkningen i allmänhet att drabbas av neurologiska sjukdomar. Sådana är till exempel cirkulationsstörningar i hjärnan och demenssjukdomar.

Det är också känt att droganvändning utsätter för neurologiska sjukdomar, såsom cirkulationsstörningar i hjärnan, samt psykotiska störningar och andra psykiatriska sjukdomar. Vid en drogutlöst psykos börjar symtomen i samband med eller omedelbart efter användningen av rusmedel och varar längre än enbart berusningen. En drogutlöst psykos är resultatet av rusmedlens fysiologiska effekter på hjärnan.

Uppdaterad  11.8.2023

Kyllä