Epileptiskt anfall orsakad av hjärntumör

Ett epileptiskt anfall är det vanligaste symtomet på en hjärntumör och är det första symtomet hos mer än hälften av patienterna med hjärntumör.

Vid epilepsi som debuterar hos vuxna upptäcks en hjärntumör hos ungefär en femtedel av patienterna om det inte tidigare förekommit någon hjärnskada eller hög alkoholkonsumtion. Epilepsi är alltså inte en sjukdom utan ett symptom.

Hur ett epileptiskt anfall uppträder beror på intensiteten och spridningen av den elektriska störningen. Ett tonisk-kloniskt anfall (grand mal-anfall, dvs. GM) innebär medvetslöshet och kramper i alla extremiteter, ofta även tungbitning och skumbildning i munnen, ibland också urinläckage. Ett tonisk-kloniskt anfall går vanligtvis över inom några minuter.

Epileptiska anfall i samband med en hjärntumör är ofta fokala. De kan t.ex. omfatta ryckningar i endast ena sidans extremiteter, till och med endast i en extremitet, eller smackningar eller sväljning, och behöver inte nödvändigtvis omfatta medvetslöshet. Anfallet kan också vara att man känner en konstig lukt, känsla mm.

Det är ibland svårt att identifiera anfallens verkliga karaktär. De kan ha funnits där i flera år innan rätt diagnos ställs. Ofta får patienten först fokala anfall, men senare ett generaliserat anfall, i vilket fall tumören identifieras som det underliggande symtomet. Ett epileptiskt anfall är inte ett tillförlitligt sätt att lokalisera en tumör.

Uppdaterad  1.8.2023

Kyllä