Vad vi minns om olika saker och upplevelser beror ofta på hur intressant ämnet är för oss. När du till exempel lyssnar på nyheter lönar det sig att försöka hitta en detalj som intresserar dig och mer ingående reflektera över din åsikt om saken. Du kan också fundera på vilka känslor nyheten väcker. Samtidigt kan du fundera på vad du redan vet om ämnet och försöka koppla den nya informationen till bekant innehåll.
Genom att koncentrera dig på det viktigaste innehållet i det du försöker minnas undviker du att ditt minne överbelastas med irrelevanta detaljer. Koncentration är annars också viktigt för minnet. Det är bäst att inte försöka göra för många saker samtidigt, och att inte låta tankarna vandra till andra saker.
Du kan försöka omvandla verbala saker du ska komma ihåg till visuell form. På så sätt stöder synminnet det språkliga minnet. Du kan försöka hitta på bilder för namn: till exempel kan du föreställa dig att herr Berg står på toppen av ett högt berg – den overkliga situationen fungerar som en ledtråd för minnet och hjälper dig att komma ihåg namnet senare. En tankekarta (”mind map”) är inte bara en sammanfattning av den text du har läst, utan också en visuell representation av dess centrala innehåll.
Det lönar sig att då och då repetera det du ska komma ihåg och tänka på de bilder du har skapat av det.
Material som ska memoreras kan kategoriseras och organiseras i logiska grupper (t.ex. inköpslistan kan delas in i produkter från grönsaksavdelningen, köttdisken, kylskåpet, torrvaror, drycker etc.). Grupperna fungerar som ledtrådar när du letar efter saker i minnet.
Du kan föreställa dig en viss plats för ärenden du ska sköta i framtiden. När situationen är aktuell kommer platsen att ge en antydan om vad det är du ska göra.
Ju mer du uppmärksammar det som ska kodas in, hittar på minnesledtrådar och arbetar med det, desto lättare blir det att komma ihåg det senare.