Sedan sjukdomens början har vårdpersonalen stöttat de anhöriga och patienten mitt i krisen. Under sjukhusvistelsen befinner sig patienterna fortfarande i ett skede av sjukdomen där de inte kan ta till sig all information de får. Ofta är det först mot slutet av sjukhusvistelsen som patienten börjar återhämta sig psykiskt och hantera de mentala aspekterna av sjukdomen. Det är vanligt att oväntade problem uppstår först i hemmet och att patienterna och de anhöriga blir ensamma med sina frågor.
HUCS anordnar patientkvällar för SAB-patienter och deras anhöriga
Neurokirurgiska kliniken vid HUCS strävar efter att tillgodose informations- och hjälpbehovet hos SAB-patienter och deras anhöriga genom att anordna SAB-patientkvällar, dvs. informations- och diskussionskvällar, var 2–3:e månad. På denna tillställning berättar läkaren diskussionsmässigt om SAB som sjukdom, dess behandling och livet efter SAB. Deltagarna kan ställa frågor och dela med sig av sina erfarenheter under hela tillställningen. En representant för Hjärnförbundet kommer att berätta om patientföreningarnas verksamhet och tjänster, om sociala förmåner och kamratstöd för SAB-patienter. I slutet av tillställningen finns det en möjlighet att besöka intensivvårdsavdelningen, där patienternas återhämtning började, men varifrån de ofta har en vag uppfattning.
Den respons vi fått visar att kamratstöd uppfattas som viktigt. Genom att dela olika erfarenheter, få psykiskt stöd, ha öppna diskussioner, känslomässiga upplevelser och minnen kan patienter och anhöriga sammanföra sina erfarenheter och informationen som de har fått till en helhet. Detta kan underlätta behandlingen av händelserna.
Patientföreningar, som Hjärnförbundet, ordnar rehabilitering och kamratstöd för patienterna och deras anhöriga.