Återhämtningen efter en hjärnskada är mycket individuell och påverkas av patientens skador, grundkondition och övriga sjukdomar. Alla med en allvarligare skada behöver nödvändigtvis inte avdelningsvård i början.
På vårdavdelningen tar man hand om den grundläggande vården och stödjer i självständiga aktiviteter enligt patientens tillstånd. På vårdavdelningen är målet att patienten så snabbt som möjligt ska återgå till den normala livsrytmen. Patienten börjar röra sig på avdelningen försiktigt och under personalens överinseende. Om skadan till exempel har lett till svaghet i extremiteterna i ena sidan är det viktigt att använda hjälpmedel på rätt sätt. Yrsel kan också uppstå efter en hjärnskada, och då behövs rörelsehjälpmedel. Det är viktigt att vänja kroppen vid upprätt läge, eftersom långvarigt sängliggande fördröjer återhämtningen. Till en början kan rörelserna göra patienten trött och det är ofta en balansgång mellan tillräcklig vila och rörelse.
Rehabiliteringen påbörjas så snart patientens tillstånd är tillräckligt stabil. När rehabiliteringen fortskrider är målet att stödja rehabiliteringsklientens självständighet. Rehabiliteringsuppföljningen fokuserar på en bedömning av rehabiliteringsklientens symtom samt funktions- och arbetsförmåga. Rehabiliteringens mål och behov bedöms av ett multidisciplinärt team som utöver terapeuter (neuropsykolog, ergoterapeut, fysioterapeut och talterapeut) består av en läkare, sjukskötare, socialarbetare och rehabiliteringhandledare.
På vårdavdelningen fortsätter patientens rehabilitering och man strävar efter att kombinera rehabiliteringen med patientens dagliga aktiviteter och har som målsättning att patienten ska bli självständig. Under sjukhusvården är det viktigt att röra på sig tillräckligt, eftersom långvarigt sängliggande försämrar avsevärt den allmänna konditionen och muskelstyrkan.
Återhämtningen sker gradvis och varierar individuellt. Under konvalescensperioden och efter utskrivningen är det viktigt att du motionerar i din egen takt, men till en början bör du undvika ansträngande fysisk belastning. Utomhusaktiviteter och lättare hushållssysslor främjar rehabiliteringen. Det är värt att komma ihåg att du kan vara onormalt trött under konvalescensperioden, så det är bra att dela upp dina aktiviteter över dagen. Vila är också en del av rehabiliteringen. För att främja självständighet och rörlighet bör vardagen vara rehabiliterande. I det här fallet är stödet från dina anhöriga också viktigt.