Svårigheter att uttrycka känslor kan visa sig i hur man använder röst och tal, förändringar i ansiktsuttryck eller till och med genom uttryckslöhet. Det kan vara svårt för personen att producera och uppfatta de känslomässiga tonerna i sitt eget tal.
Svårigheter att uppfatta känslor kan förekomma när man tolkar gester, ansiktsuttryck, icke-verbala aspekter av tal och kroppshållning. Som en följd av detta kan t.ex. sinnet för humor förändras och förmågan att känna empati försämras. Personen med sjukdomen eller skadan kan verka likgiltig och oförmögen att förstå andras känslor.
Personens förmåga att uppleva såväl positiva som negativa känslor kan förändras. Hjärnskador åtföljs ibland av en avtrubbning av känslorna och en minskning av känsloupplevelserna, där endast en tillräckligt stark stimulans kan aktivera en känsloupplevelse. Ibland förekommer en obefogad känsla av välbefinnande, pigghet och fartfylldhet. Känslorna kan också variera snabbt från en till en annan och känslolivet kan verka instabilt.
Tvångsmässigt skratt och tvångsmässig gråt är ofrivilliga reaktioner som i sällsynta fall kan förekomma i samband med hjärnskador. Reaktionen startar snabbt i en känslomässig situation eller när man hanterar en känslomässig fråga. Personen gråter eller skrattar lätt, även om den känslomässiga upplevelsen inte är särskilt stark eller till och med nästan obefintlig.
Depression och ångest förekommer förhållandevis ofta i samband med hjärnskador. Depression kan vara en direkt följd av en hjärnskada. Att återhämtningen och rehabiliteringen går långsammare kan också sänka sinnesstämningen eftersom personen blir mer medveten om sina symtom och de begränsningar som de medför. Den förvirring och oro som är förknippad med förändringar i funktionsförmågan kan öka ångesten.