På samma sätt som det finns många olika typer av cerebrovaskulära sjukdomar, skiljer sig de relaterade demenssjukdomarna åt när det gäller symtom, prognos och behandling. Den etablerade praxisen är att dela in dessa demenssjukdomar i tre grupper beroende på vilken cirkulationssjukdom som orsakar dem: (1) småkärlssjukdom, (2) storkärlsdemens, och (3) tillstånd orsakade av cirkulationsstörningar i ett område som är kritiskt för informationsbearbetningen.
Bilden nedan visar hur dessa tre demenssjukdomar fortskrider; den blåa linjen visar hur symtomen fortskrider och de blåa pilarna hänvisar till hjärninfarkt. Utvecklingen av cerebrala småkärlssjukdomar är ofta långsam och stadig. Ibland kan dock symtomen bli progressivt svårare på grund av de små hjärninfarkter (de streckade pilarna) som är karakteristiska för sjukdomen. Vid cerebrala storkärlssjukdomar sker symtomutvecklingen i större steg på grund av större hjärninfarkter (pilar). I denna form av sjukdomen kan det ske en markant förbättring av symtomen mellan trappstegen när hjärnan återhämtar sig från infarkten. Om man inte kan förhindra att infarkterna återkommer leder situationen gradvis till en demensliknande symtombild. Om en hjärninfarkt däremot drabbar ett hjärnområde som är avgörande för kognitionen kan en enda infarkt orsaka symtom som uppfyller definitionen av en demenssjukdom.
Denna webbplats beskriver blodkärlsrelaterade demenssjukdomar. För mer information om blodkärlsrelaterade demenssjukdomar och deras riskfaktorer och sjukdomsmekanismer, se Hjärnhusets avsnitt om dessa sjukdomar.