Att vara medveten om sina symtom
Det kan vara svårt att acceptera förändringar i funktionsförmågan och det ökade behovet av assistans som ofta är förknippat därmed. När återhämtningen fortskrider är det dock viktigt att bygga upp en medvetenhet om symtomen så att den insjuknade lär sig att ta hänsyn till förändringar i sin funktionsförmåga i det dagliga livet. Det är också viktigt att närstående får information om de symtom som är förknippade med hjärnsjukdomen eller hjärnskadan för att undvika missförstånd.
Medvetenheten om symtomen är ett viktigt steg i återhämtningen, men att bygga upp den kan också orsaka ångest och känslor av depression. Efter ett insjuknande eller en skada sjunker humöret ofta under det skedet av rehabiliteringen där återhämtningen går långsammare, samtidigt som patientens uppfattning om förändringar i funktionsförmågan förbättras. Känslor av sorg och depression kan därför ses som ett steg som hör till anpassningen och ett tecken på framsteg och att man går vidare.
Livskvalitet
En störning i hjärnverksamheten kan också påverka hjärnområden som är viktiga för känsloregleringen. Detta kan t.ex. leda till att känsloupplevelser dämpas, intensifieras eller snabbt fluktuerar, minskad tolerans och gråtmildhet. Å andra sidan kan den insjuknade uppvisa bekymmerslöshet som inte passar situationen och ibland ha svårt att tolka andras känslotillstånd eller sociala situationer. Humörsvängningar, som ofta är karakteristiska för personen, men mer intensiva än tidigare, är vanliga. Tidigare livserfarenheter påverkar också de känsloreaktioner som sjukdomen väcker.
Förutom rehabilitering påverkas den insjuknades livskvalitet av hens egen och närståendes förmåga att anpassa sig till den förändrade livssituationen och att gå vidare i livet. Att anpassa sig till situationen är en individuell process och kan ta lång tid. Det kan också uppstå nya svåra skeden i anpassningsprocessen, till exempel när livssituationen förändras. Detta är normalt och lämpligt.