Att bo hemma
Personer med demenssjukdom klarar sig ofta bäst i bekanta miljöer, omgivna av välbekanta rutiner. Många personer med en demenssjukdom bor hemma så länge som möjligt, antingen självständigt eller med hjälp av en vårdande anhörig, närståendevårdare, hjälpmedel och/eller hemhjälp.
I ett tidigt skede av sjukdomen kan hjälpmedel och lösningar skaffas till hemmet för att hjälpa patienterna att klara av vardagen. Det är viktigt för människor att behålla kontrollen över sina egna liv så länge som möjligt. Att anpassa sin hemmiljö kan hjälpa en person med demenssjukdom att upprätthålla sin funktionsförmåga och bo kvar hemma. En bekant, trivsam och säker miljö främjar funktionsförmågan. Lämpliga färgkontraster kan hjälpa en att uppfatta saker tydligare och hjälpa en att klara sig hemma. Till exempel gör en stark, kontrasterande färg på en stol- eller toalettsitsring det lättare att både se sitsen och att sitta på den.
Belysningen är viktig för att stödja dygnsrytmen, eftersom Finlands ljusa somrar och mörka vintrar stör den naturliga dygnsrytmen. På sommaren kan mörkläggningsgardiner göra det lättare att somna, och under de mörkare vintermånaderna är det värt att vara uppmärksam på inomhusbelysningen. Demenssjukdomar kan vara förknippade med balans- och koordinationsproblem som orsakar fallolyckor. Olika hjälpmedel gör hemmet säkrare.
Att bo hemma ska kännas tryggt, trevligt och meningsfullt. När sjukdomen fortskrider är hemmet nödvändigtvis inte längre den bästa platsen.
Kort- och långtidsvård
Den största förutseende faktorn för en övergång till dygnetruntvård är förändringar i patientens beteende som upplevs som betungande av de närstående. Ett snabbt sjukdomsförlopp, ökat behov av hjälp, känsla av otrygghet och förlust av gångförmågan och inkontinens är också faktorer som förutsäger att hemvården upphör. Varje situation är dock unik. Övergången till kort- eller långtidsvård påverkas av faktorer som relationerna inom familjen, närståendes förmåga att ge närståendevård, närståendevårdarens psykiska och fysiska hälsa samt det stöd och den hjälp man får.
För att bedöma och diskutera boendesituationen kan man till exempel använda materialet från Stiftelsen för vårdforskning. Det är viktigt att hitta ett gemenskapsboende som tillgodoser behoven hos en person med demenssjukdom och där hen kan fortsätta att leva ett eget liv. Det är viktigt att höra den demenssjuka personen om boendet.