Diagnostiseringen och inledandet av behandling av progressiva demenssjukdomar utförs vanligtvis på polikliniker som är specialiserade på demenssjukdomar. Dessa inkluderar en geriatrisk eller neurologisk poliklinik eller en privat mottagning hos en läkare som är specialiserad på demenssjukdomar. På polikliniken får patienterna information om demenssjukdomen, om stöd och tjänster relaterade till sjukdomen samt om rättigheter och förmåner för personer med demenssjukdom. Patienterna får också individuellt anpassade vård- och serviceplaner. Inledande infotillfällen och anpassningskurser ger information om sjukdomen till patienten och anhöriga.
Uppföljning av sjukdomen sker på hälsostationen
Efter påbörjad behandling hänvisas patienterna till primärvården (hälsostation, hemvård) för uppföljning. Inom öppenvården är experterna på demenssjukdomar minnesskötare och minneskoordinatorer, tillsammans med den behandlande läkaren. Vård- och serviceplanen uppdateras minst en gång per år i takt med att demenssjukdomen fortskrider.
Behovet av vård och assistans för personer med demenssjukdomar ökar gradvis. När behovet av hjälp blir stort flyttar patienterna ofta till en plats som erbjuder vård dygnet runt, t.ex. ett intensivt serviceboende eller en vårdavdelning på en hälsocentral.
I många kommuner stöder en minnesskötare patienten och dennes närstående
För att behandlingen av demenssjukdomen ska lyckas krävs en sömlös, individuell rehabiliterings- och servicekedja som möjliggör en systematisk uppföljning och snabb implementering av vårdåtgärder för att stödja patienten och dennes närstående. Regelbunden uppföljning och handledning av en minnesskötare förbättrar vårdkvaliteten. En minnesskötares arbetsuppgifter omfattar också att ta reda på och hjälpa människor att ansöka om olika ekonomiska stöd och förmåner.
| Vård- och serviceplan | För att upprätthålla patientens funktionsförmåga gör man upp en vård- och serviceplan varje patient, tillsammans med patienten själv och dennes närstående. Förutom läkemedelsbehandling beaktas även vikten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder som motion, näring, social aktivitet och minnesträning. Det är viktigt att behandla andra tillstånd som påverkar hjärnhälsan. Planen innehåller konkreta saker som en läkemedelsbehandlingsplan, kostanvisningar, viktkontroll och hur man ansöker om förmåner. Patientens egna resurser och motivation kartläggs och antecknas i planen. Det är vanligtvis fördelaktigt för personen med demenssjukdom och deras närmaste att ha samma minnesskötare eller minnesspecialist så länge som möjligt. Planeringen av det egna livet stärker patientens upplevelse av självständighet och hjälper hen att klara sig i en ny situation. Vård- och serviceplanen uppdateras regelbundet, minst en gång per år och oftare vid behov. När demenssjukdomen fortskrider ökar ofta behovet av servicehandledning och de närståendes stödbehov. En demenssjukdom påverkar hela familjen, och särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de anhörigas ork. |
| Minnesskötare | En minnesskötare är en sjukskötare som är utbildad i behandlingen av progressiva demenssjukdomar och som arbetar tillsammans med läkaren med identifiering, behandling, handledning och uppföljning av demenssjukdomar. |
| Minneskoordinator | En minneskoordinator är en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som är specialiserad på övergripande vård, rehabilitering och stöd för att bo hemma för personer med demenssjukdom. Minneskoordinatorerna deltar i handledningen av patienter och deras anhöriga och uppföljningen av demenssjukdomen. Minneskoordinatorerna sköter hembesök, kontorsbesök, distansmottagningar och ger telefonrådgivning. Man blir vanligtvis klient med en remiss till en geriatrisk eller neurologisk poliklinik eller en remiss från en hälsostation eller privatläkare. Patienterna och deras närstående kan också kontakta minneskoordinatorn direkt. I vissa kommuner kan en minnesskötare också arbeta som minneskoordinator, eller så kan uppgiftsbeteckningen vara minnesservicehandledare. |