Om man tidigt vänjer sig vid att använda hjälpmedel blir man van vid att använda dem och behåller sina färdigheter längre. Personens självbestämmanderätt måste också respekteras när det gäller de hjälpmedel som används, och därför är det viktigt att diskutera de olika alternativen och tillvägagångssätten med en närstående. Man kan också skriva ner sina önskemål om hjälpmedel i vårddirektivet.
Det finns många olika typer av hjälpmedel. Du kan till exempel använda larm och kalendrar i din smarttelefon för att komma ihåg att ta dina läkemedel vid rätt tidpunkt. Köksredskap, t.ex. tjocka skedar, slevar och burköppnare, kan köpas i butiken. En mängd olika vardags- och rörelsehjälpmedel finns tillgängliga kostnadsfritt, antingen som lång- eller korttidslån från din lokala hälsocentral eller från en hjälpmedelsutlåning. De kan också köpas från företag som säljer hjälpmedel.
En demenssjukdom innebär att en demenssjuk person kan gå vilse på sina promenader eller gå ut i olämpliga kläder för årstiden. Ibland kan demenssjukdomen vara förknippad med svårigheter att uppfatta omgivningen. Du kanske kan ta dig fram i en bekant miljö, men när miljön förändras, till exempel när träd fälls eller en ny byggnad uppförs, kan det kännas främmande och risken för att gå vilse ökar. I detta fall bör man inte vara begränsad till sitt hem, utan vara aktiv utanför hemmet som tidigare. Att garantera säkerheten är av yttersta vikt, men detta får inte ske på bekostnad av självbestämmanderätten.
Behovet av hjälpmedel kan diskuteras till exempel när en rehabiliteringsplan upprättas. Du kan också kontakta fysio- och ergoterapeuter i din hemkommun. Hjälpmedlen möjliggör ett aktivt vardagsliv.
Effektivisering av vardagliga rutiner
- Det är bra att ha separata platser för saker och ting. Du kan skriva vad som finns i varje låda och skåp.
- Ett aktivitetsarmband eller en stegräknare är ett utmärkt verktyg för att övervaka den dagliga fysiska aktiviteten och rörelsen. Ett tillräckligt antal steg är vanligtvis 7 500–10 000.
Säkerhet fås bland annat genom
- Dörrlarm kan installeras i hemmet för att varna närstående när en person med demenssjukdom lämnar hemmet.
- Säkerhetsarmband och fallalarm ger en känsla av trygghet för personer med demenssjukdom som bor ensamma.
- En spisvakt förhindrar att bränder uppstår genom att släcka en spis som lämnas påslagen.
- Du bör spara telefonnummer till närstående som snabbval på din telefon och använda ansiktsbilder om det behövs.
- Med hjälp av en GPS vet de närstående var den sjuka personen befinner sig. Smarttelefoner kan ha en lokaliseringsfunktion, och du kan också ladda ner olika applikationer. Det finns också separata lokaliseringsanordningar och -armband. För vissa enheter kan du också installera en så kallad säkerhetsgräns, såsom hemkvarteret. Enheten informerar sedan den närstående om koordinaterna om den demenssjuka lämnar området. Vissa enheter har möjlighet att öppna en röstanslutning, medan andra också rapporterar om personen faller. Det är också viktigt att tänka på personlokalisering ur ett etiskt perspektiv. Lokaliseringen är inte avsedd att begränsa, utan möjliggöra självständig och säker rörelse.
Vardagsrytmen hjälps av bland annat
- En läkemedelsautomat påminner om när man ska ta läkemedel. Doseringsroboten ger doseringspåsar med läkemedel för varje dos.
- Den egna telefonen hjälper med mycket! Man bör dra nytta av påminnelser, väckarklockan, timern, kalendern, kameran, inspelaren, spel och olika applikationer.
- En talande klocka eller telefon visar vilken dag det är. Om du har en väggkalender kan du använda den på kvällarna för att stryka över föregående dag så att du lättare kan orientera dig. Att föra dagbok hjälper till att strukturera och minnas dagens händelser.
För mer information om tekniska hjälpmedel kan du till exempel vända dig till Ikäteknologiakeskus, en minnesskötare, minnesföreningar eller minneslotsar.