I den här videon berättar neurologen Hanna Harno om vanliga huvudvärkssjukdomar.
Huvudvärk känns i hjärnans smärtcentrum, men budskapet kommer från andra ställen i hjärnan och från nervändar.
Olika sjukdomar orsakar olika typer av huvudvärk
Huvudvärkens karaktär varierar beroende på typen av huvudvärk och även individuellt. Den kan vara jämn, molande, pulserande, stickande eller skärande. Smärtan kan kännas i hela huvudet eller i en viss del av huvudet. Smärtan kan vara kontinuerlig eller varierande och kan vara kopplad till en viss tid på dygnet. Huvudvärk åtföljs ofta av andra symtom, såsom illamående, kräkningar, sensorisk sensibilisering, yrsel eller domningar, och ibland förlamningssymtom eller rastlöshet.
Diagnostiseringen av huvudvärk grundar sig vanligtvis på typiska symtom och en läkarundersökning
En beskrivning av huvudvärkens karaktär och associerade symtom är vanligtvis tillräckligt för att läkaren ska kunna avgöra vilken typ av huvudvärk det rör sig om. Vid behov kan orsaken till huvudvärken redas ut med hjälp av bilddiagnostiska undersökningar eller laboratorieundersökningar. Det är viktigt att hitta rätt huvudvärksdiagnos, eftersom behandlingen för olika typer av huvudvärk är olika. Det är bra att komma ihåg att en person kan lida av flera olika typer av huvudvärk. Om huvudvärk förekommer ofta kan en huvudvärksdagbok hjälpa till att reda ut vilken typ av huvudvärk det är fråga om. I vissa situationer bör man uppsöka vård snabbt.
| Huvudvärkssjukdomar | Mer än varannan person har upplevt spänningshuvudvärk, där smärtan känns som ett kontinuerligt molande eller spänning, ofta även som en känsla av tryck i huvudet. Migränvärk är vanligtvis en måttlig till svår, återkommande huvudvärk, som åtföljs av överkänslighet för yttre stimuli eller illamående, eller hos vissa kräkningar. Kraftig, ensidig smärta i området runt ögat tillsammans med rinnande ögon, rodnad eller svullnad i ögonlocket kan tyda på klusterhuvudvärk, där smärtanfallen är betydligt kortare än migränanfall och kan återkomma flera gånger under dygnet. En beskrivning av patientens symtombild behövs för att fastställa diagnosen. Samma person kan ha flera olika typer av huvudvärk, och det är därför viktigt att följa upp huvudvärken och associerade symtom noggrant och intervjua patienten om dem. |
| Riklig användning av smärtstillande läkemedel kan förvärra huvudvärken | Hos en person med huvudvärksbenägenhet kan riklig och långvarig användning av smärtstillande läkemedel och/eller triptaner avsedda för migränanfall (t.ex. sumatriptan, zolmitriptan, etc.) orsaka förvärrad huvudvärk, dvs. läkemedelsutlöst huvudvärk. Nio dagar per månad med kombinerad användning av smärtstillande läkemedel och triptaner kan ses som en säker gräns. Det lönar sig att skriva upp användningsdagarna i kalendern för att följa med situationen. |
| Huvudvärk som symtom på en annan sjukdom | Många virus- och bakteriella infektioner, från bihåleinflammation till vanlig förkylning, kan orsaka huvudvärk. En allvarligare inflammation, såsom hjärnhinneinflammation, är sällan den bakomliggande orsaken. Förhöjt blodtryck, andra hjärtsjukdomar och sömnapné kan yttra sig som huvudvärk. Störningar i kroppens balans, t.ex. till följd av fasta, kan orsaka huvudvärk. Sköldkörtelsjukdomar och andra ämnesomsättningsproblem kan också orsaka huvudvärk vid sidan av andra symtom. Plötslig svår huvudvärk kan också vara förknippad med en hjärnblödning. Huvudvärk som förvärras gradvis kan också vara ett symtom på en hjärntumör. Lyckligtvis är dessa mycket sällsynta orsaker till huvudvärk och det förekommer vanligtvis andra symtom utöver huvudvärken. Skador mot huvudet kan leda till kortvarig och ibland långvarig posttraumatisk huvudvärk. Huvudvärk kan uppstå till följd av användning av berusningsmedel eller koffein eller av att sluta använda av dessa. |
| Uppkomstmekanismen för huvudvärk i hjärnan | Hypotalamus och trigeminuskärnan i hjärnstammen aktiveras. Budskapet färdas från trigeminuskärnan längs dess fibrer bland annat till väggarna i hjärnans blodkärl, trigeminusgangliet och hjärnhinnornas ytor, där olika inflammatoriska proteiner utsöndras från nervändarna. Detta orsakar smärtförnimmelsen i hjärnbarkens smärtcentrum och senare även sammandragning och utvidgning av blodkärlen i hjärnhinnan. Denna mekanism ligger bakom utvecklingen av migränvärk: man talar om trigeminovaskulär reflex. Smärtkänsliga nervändar finns också i musklerna i hårbotten och nacken. |