De flesta patienterna har skovvis uppträdande MS, då man har några veckor långa skov (försämringsperioder) och längre perioder då man är symtomfri eller har enbart några få symtom. I uppföljningsundersökningar har inte närapå alla patienter med MS fått ett nytt skov och funktionsförmågan kan vara oförändrad i tiotals år. Skov kan uppkomma till följd av en inflammatorisk sjukdom och de första månaderna efter en förlossning. Skov vid MS orsakas av en inflammatorisk reaktion i hjärnan eller ryggmärgen. När inflammationen läker anpassar sig nervsystemet och försöker att återställa den tidigare funktionsförmågan så bra som möjligt. Bestående symtom efter ett skov, restsymtom, orsakas av skador i centrala nervsystemet eller ärrvävnaden som stör nervernas förmåga att leda elektriska signaler.
MS kan utvecklas på många sätt
Symtomen vid MS kan utvecklas skovvis eller progressivt. I det inledande skedet är ett sjukdomsförlopp som utvecklas skovvis vanligare än ett progressivt sjukdomsförlopp. Hos cirka 90 procent av alla som har MS är sjukdomen skovvis förlöpande i det tidiga skedet. När skoven varar från några dagar till en månad är det fråga om skovvis förlöpande MS (eng. relapsing MS).
Efter skoven lindras symtomen men rörelse- och funktionsförmågan återställs inte nödvändigtvis helt. Om symtomen småningom förvärras även mellan skoven under mer än ett halvt år är det fråga om sekundärprogressiv MS (eng. secondary progressive). Under loppet av årtionden kan alltså de skovvist förekommande symtomen övergå till en progressiv form av sjukdomen. En liten del av personerna med MS (ca 10 %) har primärprogressiv MS (eng. primary progressive). I denna sjukdomsform förvärras symtomen småningom relativt konstant ända från början. Sjukdomen behandlas med olika typer av läkemedel beroende på sjukdomens typ och skede och därför försöker läkaren bestämma vilken form av sjukdomen respektive patienten har.