Vid svår hjärnbaserad lässvårighet (alexi) är även enstaka bokstäver eller ord svåra att känna igen. Läsningen är mekaniskt långsam och mödosam, ett ord i taget. Vid lindrigare störningar är det svårt att förstå längre skrivna meningar eller texter som helhet.
Enbart lässvårigheter förekommer ibland isolerat från skriv- och andra informationsbearbetningssvårigheter (alexi utan agrafi). I sådana fall är svårigheten grundad i svårigheten att känna igen tecknen i bokstäverna eller orden. Perceptionsstörningar kan åtföljas av andra typer av lässvårigheter. En störning i den visuella perceptionen och bildigenkänningen (visuell agnosi) kan påverka personens förmåga att förstå text.
Nedsatt uppmärksamhet åt ena sidan, dvs. neglekt gör det ofta svårt att läsa. En person med neglekt läser bara slutet eller början av en rad och kan därför inte förstå texten som helhet. Svårigheter att fokusera blicken, synfältsbortfall eller uppmärksamhetsstörningar kan också göra läsningen långsammare och skapa en benägenhet till fel.
Koncentrationssvårigheter försvårar ofta läsning av längre texter, t.ex. böcker. Koncentrationssvårigheter kan bero på hjärnskador, men också på sömnproblem, affektiva störningar eller annars svåra eller belastande livssituationer.