Faktorer som påverkar fertiliteten

Många faktorer påverkar fertiliteten, bland annat ålder, livsstil, droganvändning och kroniska sjukdomar. De här faktorerna ska du ta hänsyn till vid planering av graviditet och ta reda på vad du själv kan påverka.

Ålder och fertilitet

Åldern är den viktigaste enskilda faktorn som påverkar kvinnors fertilitet. Den mest fertila åldern för att bli gravid är hos kvinnor 18–25 år och hos män under 35 år.

Fertiliteten börjar klart minska efter 30 års ålder, och vid 35 är möjligheten att bli gravid avsevärt mindre än tidigare. Det gäller såväl kvinnor som män.

Över 40-åriga kvinnor har redan en klart minskad sannolikhet att bli gravid. Med åldern ökar också risken för missfall.

Den minskade fertiliteten som högre ålder medför kan man inte själv reglera på annat sätt än genom att sluta röka. Rökande kvinnor har konstaterats komma i klimakteriet några år tidigare än icke-rökande.

Närmare information om ålderns inverkan på fertiliteten: Anatomi ja fysiologi

Livsstil

Ett par som planerar att bilda familj ska gärna titta på sitt hälsotillstånd som helhet. Med rätt kost och motionsvanor skapar man en god grund för ett sunt liv. Det är bra att se till att man får tillräckligt sömn, motion, bra kost, inte använder droger, har tillräckligt fritid och goda människorelationer.

Vikt

Det lönar sig för både kvinnor och män att fästa uppmärksamhet vid sin vikt, för såväl under- som övervikt försämrar fertiliteten. Normalt viktindex är 19–25.

Hos kvinnor medför övervikt ofta störningar i ägglossningen, som kan avhjälpas med bara en liten viktminskning. Redan att gå ner 5–10 procent i vikt ger hälsofördelar och förbättrar möjligheten att bli gravid. Övervikt ökar risken för missfall och riskerna under graviditeten, bland annat för graviditetsdiabetes, förhöjt blodtryck eller havandeskapsförgiftning samt för strukturavvikelser hos fostret. Optimering av viktindexet förbättrar resultaten av infertilitetsbehandlingar och påverkar behandlingsplaneringen. Läkemedelsdoserna som behövs vid behandlingarna är vanligen mindre för normalviktiga och då minskar risken för biverkningar. Fetma kan också försämra fertiliteten hos män.

Undervikt och alltför mycket motion försämrar möjligheten att bli gravid och sannolikheten att infertilitetsbehandlingar lyckas. Kvinnor med ätstörningar (också normalviktiga) har mer menstruationsstörningar och missfall. Ätstörningar kan orsaka hämning av fostrets tillväxt, låg vikt hos nyfödd, för tidig förlossning, kejsarsnitt och igångsättning av förlossningen. Innan infertilitetsbehandlingar inleds måste ätstörningarna behandlas och vikten bli normal. Det kan ta flera år att tillfriskna från ätstörningar.

Titta in i Hälsovikthuset, om du vill få mer information om och stöd för att åtgärda din vikt.

Rökning

Rökning är en mycket stor hälsorisk och har olika skadliga effekter på hälsan och fertiliteten. Vi uppmuntrar alla att sluta röka – det lönar sig alltid!

Rökningens inverkan på kvinnors fertilitet

  • Kvinnans aktiva och passiva rökning samt mannens rökning försämrar möjligheten att bli gravid.
  • Rökare har en 1,6 gånger större risk att bli barnlösa än icke-rökare.
  • Uppskattningsvis 13 procent av all barnlöshet beror på rökning.
  • Kvinnans egen rökning ökar risken för missfall i början av graviditeten med 23 procent, och passiv rökning ökar risken med 11 procent.
  • Rökande kvinnor kommer i klimakteriet cirka 2 år tidigare än icke-rökare, det vill säga att fertiliteten sjunker tidigare hos dem.
  • Infertilitetsbehandlingar leder mer sällan till graviditet för rökare än för icke-rökare (vid provrörsbefruktning färre äggceller som befruktas sämre, färre embryon av sämre kvalitet).

Rökningens inverkan på mäns fertilitet

  • Rökande män har färre spermier i sin sädesvätska och spermierna rör sig sämre än hos icke-rökare.
  • Mannens rökning minskar möjligheten att provrörsbefruktning lyckas.
  • Rökande män har mer erektionsstörningar än icke-rökande friska män.

Läs mer:

Från rökare till rökfri – vågar du ta emot utmaningen? (Terveyskirjasto)

Sluta röka (THL)

Sluta röka – information och hjälp (Fressis.fi) på finska

Alkohol

Konsumera alltid alkohol med måtta. Det finns vissa portionsgränser för bedömning av konsumtionen. Riskgränsen för alkoholbruk är den mängd som sannolikt skadar hälsan.

Vad är en alkoholportion?

  • En alkoholportion (ca 12 gram alkohol) är en flaska (0,33 l) öl eller cider, ett glas (12 cl) rött eller vitt vin eller 4 cl sprit.
  • En flaska svagt vin innehåller 6 portioner och en halv liter sprit innehåller 13 portioner. Ett stop A-öl innehåller 2 alkoholportioner.

Vad är riskgränsen?

Man:

  • 7 portioner vid ett tillfälle
  • 24 portioner i veckan
  • Regelbundet 4 portioner om dagen

Kvinna:

  • 5 portioner vid ett tillfälle
  • 16 portioner i veckan
  • Regelbundet 2 portioner om dagen

Testa:

AUDIT-test (Psykporten)

Läs mer:

Alla A-klinikbaserade vårdplats i Finland enligt ort

Sunt alkoholbruk (Päihdelinkki.fi) på finska

En kvinnas rikliga alkoholbruk kan göra det svårare att bli gravid, orsaka fler missfall och minska möjligheten att provrörsbefruktning lyckas. Om kvinnan slutar använda alkohol, har hon lättare att bli gravid. En mans rikliga alkoholbruk minskar spermietätheten och det totala antalet spermier samt ökar spermiernas strukturella avvikelser. När man försöker bli gravid, och senast under graviditeten, är det bäst att låta bli att dricka alkohol helt och hållet.

Det går inte att ge någon säker gräns för antalet alkoholportioner, för redan en liten mängd alkohol kan skada fostret. I värsta fall kan kontinuerligt, rikligt alkoholbruk under graviditeten leda till att barnet får fetalt alkoholsyndrom, FAS, som tar sig uttryck i bl.a. fördröjd tillväxt, intellektuell efterblivenhet, beteendeproblem samt avvikande utseende på huvudet och ansiktet.

Läs mer:

Ska du bli mamma? – Ingen alkohol under graviditeten (Päihdelinkki.fi) på finska

Andra droger

Både mammans och pappans droganvändning har lika stor betydelse för barnet. Inga droger som används i familjen är problemfria med tanke på barnet, så det rekommenderas att barnfamiljer är helt drogfria. Droganvändning i familjen kan leda till att behovet av barnskydd bedöms. Det kan göras redan innan barnet föds, till exempel redan när ett par kommer till utredning av barnlöshet. All droganvändning kan leda till beroende.

Narkotiska ämnen är cannabis, amfetamin, ecstasy, heroin och andra opiater, kokain och LSD samt designerdroger och läkemedel som buprenorfin, dextrometorfan, fentanyl och metadon. Det finns heltäckande information om droger, droganvändningens hälsorisker och drogers inverkan på graviditet på Psykporten sidor.

Lue lisää:

Information om droger (Psykporten) på finska

Päihdelinkki.fi (på finska)

Lagen om assisterad befruktning

Finland gäller en lag om assisterad befruktning.

Enligt den ska hälsomyndigheten bedöma om en eventuell assisterad befruktning kan erbjudas paret. Punkt 5 i lagens paragraf 8 definierar som ett hinder för assisterad befruktning om ”det är uppenbart att barnet inte kan tryggas en balanserad uppväxt.”

Ett enstaka drogexperiment i ungdomen hindrar inte utredning eller behandling av barnlöshet. Droganvändning, också så kallad nöjesanvändning, är skadligt med tanke på graviditeten och det kommande barnet. Många droger försvagar fertiliteten hos såväl kvinnor som män. Sluta alltså använda droger innan du försöker bli gravid.

Om läkemedel som kan används i drogsyfte används på annat sätt än enligt läkarordination, räknas det som droganvändning om medlet ingår i förteckningen över narkotiska ämnen. De mest missbrukade medicinerna är sådana som används för behandling av ångest och sömnlöshet samt opiater och övriga läkemedel som används för behandling av smärta och hosta. De orsakar många komplikationer under graviditeten, utvecklingsskador hos fostret och ökar risken för missfall. Nyfödda får ofta abstinensbesvär som kräver behandling i flera veckor. Missbruk av läkemedel ska man sluta med när man planerar att skaffa barn.

Om du har problem med missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel och vill ha hjälp, kontakta din hälsostation, arbetsplatshälsovården eller den närmaste A-kliniken.

Läs mer:

Läkemedelsberoende och läkemedelsmissbruk (Terveyskirjasto) på finska

Könssjukdomar

Grunden för ett bra sexualliv och bra sexupplevelser är att känna till sitt eget hälsotillstånd. Var medveten om du har eventuellt har smittats eller är bärare av en könssjukdom, eller tidigare har haft en könssjukdom. Du kan undersöka allt det genom att låta sig testas för könssjukdomar, vilket är bra att göra senast när du inleder ett förhållande. Det bästa sättet att skydda sig mot könssjukdomar är att undvika riskbeteende och alltid använda kondom. En obehandlad könssjukdom hos en kvinna kan orsaka risk för fostret och den nyfödda, oftast i form av att förlossningen startar för tidigt.

Infektion i könsorganen, dvs. bäckeninflammation (PID), kan skada äggledarna och deras funktion. Den skadan ökar risken för utomkvedshavandeskap. Den vanligaste orsaken till PID är klamydia. Det är bäst att ta ett klamydiaprov genast när man söker sig till infertilitetsundersökning. Då gör läkaren en individuell bedömning vilka undersökningar som behövs.

Läs mer:

Könssjukdomar (God medicinsk praxis, PDF) på finska
Könssjukdomar (Terveyskirjasto) på finska

Kroniska sjukdomar och fertiliteten

Om en kvinna har någon grundsjukdom är det viktigt att hon diskuterar sina graviditetsplaner med sin behandlande läkare redan innan hon försöker bli gravid. Då kan man säkerställa att läkemedlen som används för sjukdomens behandling är trygga och effektiva under graviditeten. Därtill är det skäl att diskutera om grundsjukdomen orsakar extra risker för kvinnan eller det växande fostret under graviditeten. Graviditeten kan också ändra grundsjukdomens karaktär och därmed orsaka risker för kvinnans hälsa. Alltså ska man fråga vad läkaren anser om graviditetsplanerna, med andra ord få ett ”graviditetstillstånd”.

En grundsjukdom hos mannen och läkemedelsbehandling av sjukdomen kan orsaka förändringar i sädesvätskan samt risker för det växande fostret. Också mannen ska därför diskutera helhetsläget med sin behandlande läkare innan paret försöker skaffa barn, så att eventuella ändringar i medicineringen kan göras i tid.

Diabetes

Diabetiker ska alltid planera sin graviditet i förväg, eftersom dålig sockerbalans medför större risk för missbildningar. Man ska helst börja ta tillskott av folsyra med en större dos än normalt, 4–5 mg/dygn, redan 2–3 månader före graviditetsförsöket. Den egna läkaren skriver ut recept på folsyra.

Vissa diabetiker tar läkemedel som kan öka risken för missbildningar. Det är skäl att byta ut sådana läkemedel mot säkrare redan när man planerar att skaffa barn. Diabetikers uppföljning under graviditeten sker inom specialsjukvården.

Folsyra och graviditet

Diabetes och fertilitet (Terveysportti) på finska

Blodtryckssjukdom

Båda föräldrarnas blodtryck ska helst vara på en bra nivå innan paret försöker skaffa barn. I samråd med den behandlande läkaren väljs en säker blodtrycksmedicin som även kan tas under graviditeten. Ibland räcker det att byta blodtrycksmedicin först när graviditeten har börjat.

Tidigare cancer

Tidigare cancer, eller egentligen cytostatika- och strålbehandling och andra läkemedel som använts i cancerbehandlingen, kan försvaga fertiliteten hos både män och kvinnor antingen tillfälligt eller permanent. Många behandlingsformer gör att kvinnan kommer tidigare i klimakteriet och den fertila åldern förkortas. Det är bra att med cancerläkaren diskutera vad som är en trygg tidpunkt för graviditet, för cancern bör vara i god remission (symtomfri/lindrigare fas av sjukdomen) innan man försöker bli med barn. Cancerbehandling kan också påverka graviditetens prognos, men hos de flesta som haft cancer löper graviditeten normalt.

Epilepsi

Epilepsi och vissa läkemedel som används för att behandla sjukdomen ökar risken för neuralrörsdefekt hos fostret. Risken för missbildningar hos fostret är ungefär tre gånger större (7,1 %) hos dem som tar epilepsimediciner jämfört med normalbefolkningen (2,3 %). För att minska den här risken rekommenderas en förstorad folsyrados på 4–5 mg x 1 redan när man planerar att skaffa barn. Epilepsimedicineringen planeras så att den är effektiv och säker redan före graviditeten. Målet är en bra behandlingsbalans med en så liten medicindos som möjligt.

Läs mer:

Epilepsi hos vuxna (Terveyskirjasto)

Multipel skleros (MS)

MS går i regel in i en lugn fas under graviditeten, men genast efter förlossningen kan skoven öka. De vanliga immunmodulerande läkemedlen betainterferon och glatiramer har använts i över 15 år. Det finns inga indikationer på skadlig inverkan på fostret, så betainterferon och glatiramer kan sannolikt tryggt användas fram till graviditetens början. Erfarenheten av natalizumab är mer begränsad. En karenstid på så mycket som tre månader har rekommenderats vid användning av natalizumab före en planerad graviditet. Det misstänks att fingolimod och mitoxantron är skadligt för fosterutvecklingen, så medicinering med dem ska avslutas minst två månader innan man slutar med preventivmedel.

Endometrios

Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna på andra ställen än i livmodern, vanligen på bukhinnans yta i lilla bäckenet, mellan slidan och ändtarmen eller på utsidan av äggstockarna. Östrogen gör att härdarna av endometrios växer. Cirka 10 procent av alla kvinnor har endometrios.

Barnlöshet hos kvinnor bedöms i 10–20 av fallen bero på endometrios. Smärtan som endometrios orsakar behandlas med läkemedel som minskar äggstockarnas östrogenutsöndring, som kombinationspiller och kontinuerlig gulkroppshormon. De hindrar dock graviditet. Efter avslutad hormonmedicinering kan endometriossymtomen förvärras igen och det är bäst att söka sig till fortsatta undersökningar av barnlösheten redan efter att ha försökt bli gravid i sex månader. Då väljs det bästa behandlingssättet individuellt, antingen infertilitetsbehandling genast, t.ex. provrörsbefruktning, eller först operation av endometriosen samt vid behov infertilitetsbehandling efter det.

Lue lisää:

Endometrios Terveyskirjasto) på finska

Endometriosföreningen (på finska)


Föregående sidaNästa sida

 


 

REPRODUKTIV HÄLSA