Så mycket som 80 procent av alla gravida kvinnor lider av illamående under graviditeten och ungefär hälften kräks. Graviditetsillamående är vanligare hos förstföderskor och vid tvillinggraviditeter samt vid druvbörd. Orsaken till graviditetsillamående är okänd, men det finns många teorier om varför det uppkommer. Det har bland annat betraktats som en psykosomatisk sjukdom eller en störning som beror på hormonomsättningen, t.ex. sköldkörtelns överfunktion eller binjurarnas underfunktion.

Utsöndringen av graviditetshormon (hCG) är förhöjd vid graviditetsillamående. Illamående och kräkningar i början av graviditeten ökar inte risken för andra graviditetskomplikationer under resten av graviditeten, exempelvis havandeskapsförgiftning, för tidig förlossning eller underfunktion i moderkakan. Hos 20–40 procent av mammorna kan graviditetsillamåendet upprepas under nästa graviditet, men vanligen är det lindrigare än under den första.

Symtom

Vid exceptionellt svårt graviditetsillamående kan man kräkas tiotals gånger om dagen. Kräkningarna kan leda till att vikten, blodtrycket och allmäntillståndet sjunker och man kan ha hjärtklappning och smärtor i övre delen av buken. I värsta fall kan det leda till uttorkning.

Behandling

Uttorkning kan konstateras med laboratorieprov. Uttorkning behandlas med vätska och elektrolyter (natrium och kalium) som ges intravenöst. Vätskebehandlingen lugnar vanligen läget på några dagar. Ibland räcker det med vätskebehandling som ges på jourpolikliniken. Läkemedel mot illamående hjälper oftast inte. Man kan få en stark brännande känsla i matstrupen av alla kräkningar och det kan lindras med medicin mot halsbränna. Fastän du mår illa och kastar upp är det viktigt att äta tillräckligt. Ät helst lätta måltider, lite i taget, men ofta.

Vid mycket svårt graviditetsillamående kan man ibland bli tvungen att vårdas på sjukhus i flera perioder. Illamåendet och kräkningarna skadar inte fostret.