Upp till 80 procent av alla gravida kvinnor lider av illamående under graviditeten. Hos ungefär hälften av kvinnorna förekommer kräkningar under graviditeten. Graviditetsillamående är vanligare hos förstföderskor och vid tvillinggraviditeter samt vid druvbörd. Orsaken till illamåendet är inte känd, men det finns många teorier om varför det uppkommer. Hyperemesis har lokaliserats till vissa gener som reglerar illamåendet och ämnesomsättnigen i placentan. Dessutom förekommer hyperemesis oftare i samband med hyperaktivitet av sköldkörteln eller nedsatt funktion av binjuren.
Utsöndringen av graviditetshormon (hCG) är förhöjd vid graviditetsillamående. Illamående och kräkningar i början av graviditeten ökar inte risken för andra graviditetskomplikationer under resten av graviditeten som havandeskapsförgiftning, för tidig förlossning eller underfunktion i moderkakan. Hos 20–40 procent av mammorna kan graviditetsillamåendet upprepas under nästa graviditet, men vanligen är det lindrigare än under den första.
| Symtom | Vid exceptionellt svårt graviditetsillamående kan man kräkas tiotals gånger om dagen. Kräkningarna kan leda till att vikten, blodtrycket och allmäntillståndet sjunker och man kan ha hjärtklappning och smärtor i övre delen av buken. I värsta fall kan det leda till uttorkning. |
| Behandling | Uttorkning kan konstateras med laboratorieprov. Uttorkning behandlas med vätska och elektrolyter (natrium och kalium) som ges intravenöst. Vätskebehandlingen lugnar vanligen läget på några dagar. Ibland räcker det med vätskebehandling som ges på jourpolikliniken. Läkemedel mot illamående hjälper oftast inte. Man kan få en stark brännande känsla i matstrupen av alla kräkningar och det kan lindras med läkemedel mot halsbränna. Fastän du mår illa och kastar upp är det viktigt att äta tillräckligt. Ät helst lätta måltider, lite i taget, men ofta. Vid mycket svårt graviditetsillamående kan man ibland bli tvungen att vårdas på sjukhus i flera perioder. Illamåendet och kräkningarna skadar inte fostret. |
| Tips för att klara svårt graviditetsillamående | - Ta en dag i taget. Fundera inte på hur många veckor du ännu har framför dig eller hur du ska klara nästa dag.
- Lyssna till din kropp: tillåt dig att vila så mycket som möjligt. Aktivitet kan ofta förvärra symtomen.
- Försök dricka små mängder längs dagen med och drick helst kalla drycker. Kalla drycker doftar mindre. Använd isbitar eller frys ner en halv vatten- eller saftflaska och tillsätt kallt vatten. På det sättet hålls drycken kall länge.
- Försök äta något alltid innan du stiger upp. Ha små mellanmål till hands exempelvis i en kylväska vid soffan eller sängen, så att du kan äta genast när illamåendet lättar och du kan tänka på mat.
- Be vänner komma på besök eller ringa. Sällskap gör ofta att man känner sig bättre.
- Be om hjälp. Gör en lista över saker som du behöver hjälp med och be dina närstående välja det som passar dem bäst. Ta reda på om det på din ort är möjligt att få hemvårdstjänster eller en doula till hjälp.
Läs mer: |
| Råd för partner eller närstående | - Lär dig vilka saker som kan utlösa illamående. Det kan till exempel vara starka och blinkande ljus, att se, känna lukten av eller tänka på mat, buller, rörelse, att stå upprätt, tom mage eller att åka bil.
- Tillred och servera mat och dryck alltid när den gravida säger sig vara redo att äta.
- Låt den gravida vila och skaffa hjälp till hemmet.
- Var medveten om vilka saker som får den gravida att bli deprimerad, känna ångest eller frustration (t.ex. att inte kunna njuta av graviditeten, oro för babyn eller uppleva sig vara en börda för andra) och försök i mån av möjlighet ta hänsyn till och påverka de här sakerna.
Läs mer: |
När kontakta läkare?
Om ditt allmäntillstånd försämras, tröttheten och kraftlösheten ökar när du kräks och mår illa ska du uppsöka läkare. Också om du går ner i vikt på grund av kräkningarna, trots att du äter, ska du kontakta läkare.