Så mycket som 80 procent av alla gravida kvinnor lider av illamående under graviditeten och ungefär hälften kräks. Graviditetsillamående är vanligare hos förstföderskor och vid tvillinggraviditeter samt vid druvbörd. Orsaken till graviditetsillamående är okänd, men det finns många teorier om varför det uppkommer. Det har bland annat betraktats som en psykosomatisk sjukdom eller en störning som beror på hormonomsättningen, t.ex. sköldkörtelns överfunktion eller binjurarnas underfunktion.
Utsöndringen av graviditetshormon (hCG) är förhöjd vid graviditetsillamående. Illamående och kräkningar i början av graviditeten ökar inte risken för andra graviditetskomplikationer under resten av graviditeten, exempelvis havandeskapsförgiftning, för tidig förlossning eller underfunktion i moderkakan. Hos 20–40 procent av mammorna kan graviditetsillamåendet upprepas under nästa graviditet, men vanligen är det lindrigare än under den första.
Symtom
Vid exceptionellt svårt graviditetsillamående kan man kräkas tiotals gånger om dagen. Kräkningarna kan leda till att vikten, blodtrycket och allmäntillståndet sjunker och man kan ha hjärtklappning och smärtor i övre delen av buken. I värsta fall kan det leda till uttorkning.
Behandling
Uttorkning kan konstateras med laboratorieprov. Uttorkning behandlas med vätska och elektrolyter (natrium och kalium) som ges intravenöst. Vätskebehandlingen lugnar vanligen läget på några dagar. Ibland räcker det med vätskebehandling som ges på jourpolikliniken. Läkemedel mot illamående hjälper oftast inte. Man kan få en stark brännande känsla i matstrupen av alla kräkningar och det kan lindras med medicin mot halsbränna. Fastän du mår illa och kastar upp är det viktigt att äta tillräckligt. Ät helst lätta måltider, lite i taget, men ofta.
Vid mycket svårt graviditetsillamående kan man ibland bli tvungen att vårdas på sjukhus i flera perioder. Illamåendet och kräkningarna skadar inte fostret.
Tips för att klara svårt graviditetsillamående
- Ta en dag i taget. Fundera inte på hur många veckor du ännu har framför dig eller hur du ska klara nästa dag.
- Lyssna till din kropp: tillåt dig att vila så mycket som möjligt. Aktivitet kan ofta förvärra symtomen.
- Försök dricka små mängder längs dagen. Drick helst kalla drycker, för de doftar mindre. Använd isbitar eller frys ner en halv vatten- eller saftflaska och tillsätt kallt vatten. På det sättet hålls drycken kall länge.
- Försök äta något alltid innan du stiger upp. Ha små mellanmål till hands exempelvis i en kylväska vid soffan eller sängen, så att du kan äta genast när illamåendet lättar och du kan tänka på mat.
- Be vänner kommer på besök eller ringa. Sällskap gör ofta att man känner sig bättre.
- Be om hjälp. Gör en lista över saker som du behöver hjälp med och be dina närstående välja det som passar dem bäst. Ta reda på om det på din ort är möjligt att få hemvårdstjänster eller en doula till hjälp.
Läs mer:
Help HER (HER Foundation)
Råd för partner/närstående
När kontakta läkare?
Om ditt allmäntillstånd försämras, tröttheten och kraftlösheten ökar när du kräks och mår illa, ska du uppsöka läkare. Du kan ta kontakt direkt med gynekologiska jouren. Också om du går ner i vikt på grund av kräkningarna, trots att du äter, ska du kontakta läkare.
Föregående sidaNästa sida